Pandora's Ask

Jag känner att jag måste ha växt i mig själv när jag numera kan skratta hjärtligt åt de små skämt som M. drar om mitt utseende. Tex mina finnar som då och då dyker upp i ansiktet.

Ett ex då jag hade en röd prick till finne på hakan; "Brukar man inte ha den där i pannan?" (Läs: hinduister med sitt kastmärke eller vad det nu då heter i pannan) 

Jag måste intyga att det känns lite tråkigt när man själv tycker att ens pyjamasbyxer är de mest flatterande byxerna man har.

För total utebliven kreativitet. Det är grått och trist ute. Mörkt blire jäkla snabbt också. Jag jobbar hela tiden och resten av tiden försöker jag motionera lite, sova lite och vara med min pojkvän. Det finns helt enkelt inte så mycket att skriva om.

Men om 10 dagar, söndagen 1. februari, åker jag till Thailand och omkringliggande länder för sex veckor med semester. Kommer att blogga när jag är där. Kan tänkas bli lite mer intressant också ;) Däremot kommer jag förmodligen inte blogga från den här adressen, utan en annan portal som M. äger. Upplyser om denna adress när det sätter igång.

Annars önskar jag är mys och värme nu under dessa tunga och mörka dagar.

pöss.

Vilken frid det är att komma hem till alla nära och kära. Jag känner mig mer och mer sugen på att ta mitt lilla pick och pack och flytta hem. Frågan är om det blir så bra som man faktiskt har det när man kommer hem på semester? Om jag flyttar hem till lilla Fredrikstad, kommer detta som är min heliga plats i världen att bli min vardag. Känner jag mig själv rätt blir jag nog lika snart leds på detta stället också, och då är frågan; Vad blir då min heliga plats där jag kan rymma undan vardagen?

Svårt, mycket svårt. Men sanningen är att jag längtar efter att ha min familj och mina vänner på tillräckligt nära avstånd att man kan träffas lite när man vill.

Jullovet har hittils varit trevligt och hyfsat lugnt. Det har varit tvunget så därför att jag var så sjuk och förkyld här första veckan i min semester. Fast det var nog lika bra. Min kropp behövde ju lugnet och blev nog sjuk just därför att jag inte lyssnade och tog det lugnt när den försökte säga till att det var det den behövde.

Har ätit ogynsamma mängder julgodis och mat. Men jag känner än så länge inte att jag gått upp särskilt och det är ju ett plus. Om jag har gått upp ett halvkilo när jag kommer tillbaks är detta faktiskt inte världens undergång.

Snart är det sol och semester på allvar. Jag har nog inte riktigt fattat än, men jag känner att jag är på god väg att komma dit.

Näh, nu ska jag ta och runda av för kvällen. Borde ju lägga mig och nalla lite. Är dock till trots fem timmars sömn i natt inte trött än, men jag kan tänka mig att jag snabbt känner av det om jag lägger mig i sängen med boken.

Nu ska jag inte tråka ut er längre med mina tråkiga betraktelser. Ha en fortsatt härlig jul och ett riktigt gott nytt år önskar jag er allihopa. Det är ni värda. Ni vet väl att året 2009 är året då allt vänds lite upp och ner? Det är året då sakerna kommer trilla på plats. Jag är övertygad.

Hoppas mitt leg kommer snart.

Puss

Det är 4 grader varmt, mulet och lite halvregnigt ute. Satt här vid datorn och kollade ut på vägen. Då kommer en man gående iklätt bara morgonrock, innetofflor och en riktig sovfrisyr. Såg väldigt lustigt ut. Skrattade gott om man säger ;)

Uppsatsen är godkänd och klar nu. Jag är helt plötsligt Kiropraktor.

Jag gratulerar mig själv:  Gratulerar.

Igår såg jag Blondinbella på Stureplan med sin BlondinNils i släptåg.

Räknas detta som kändisspotting?

så jobbar jag en himla massa. Ingen ledighet nu fram till jul. All min energi går åt jobb, viktiga ärenden däremellan, julklappsplanering och fix, sömn, träning och att inte äta godis på vardagar.

Det finns liksom inte så mycket energi kvar till kreativa blogginlägg. Förlåt för det. Vi får väl hoppas på bättre tider helt enkelt.

Pöss

Jag är helt enkelt bara för himla underbar, skön, charmig, rolig och fantastisk.

Första veckan överstökat. Intensivt och något jobbigt faktiskt. Hur fan hinner ni alla där ute med 40-timmars jobbveckor, familj, hus osv med allt? Jag hinner knappt nu å träna två dagar i veckan. Fattar ingenting.

Nu tänkte jag bege mig ut på en prommis medan det fortfarande är lite ljus ute. Sen blir det fika med Viv. Härligt.

Pöss

Har vart på introkurs hela dan. Spännande och tröttande. Kom hem kl. 1712 och var hungrig. Åt två gamla jävla frysmackor och två ägg. Nu är klockan 2201 och jag tänker gå och lägga mig. På en lördag kväll.

Livet blir inte mer glamoröst än detta.

Har klivit upp 0558 idag. Och det kommer fortsätta. Lördag och söndag får jag dock "sovmorgon". Jag behöver inte kliva upp förrän 0700. Härligt va? Sen på måndag och antagligen resten av nästa vecka gäller samma skiten; 0558.

Jag har bakat cookies för att trösta mig själv inför en i sanningen meningslös helg. Lördag och söndag ska jag alltså på "introduktionskurs" i Jakobsfackingberg kl. 09-16 och 09-15. Det är helt jävla sjukt. Inte får man pröjs heller. Jävla skit.

Näh, förlåt. Vilket neggoinlägg! Flåt. Ha en förjäkla härlig helg! vila upp er och må bra.

Hej.

Det är jag det. Verkligen.

Idag skulle jag ta mig till en arbetsintervju. Jag skulle åka till Ropsten och sedan ta en buss ut till Lidingö. Denna resa har jag ju tagit ett tusentals gånger om man säger så. Intervjun var kl. 13, men den jävla bussen från Ropsten åkte bara var 20e minut. Det vill säga att den var framme vid stoppet där jag skulle gå av för intervjun antingen kl. 1241 eller 1301. Kändes lite non chalant att dyka upp till arbetsintervjun 3 minuter försenad, så jag satsade på bussen som skulle vara framme 1241 istället.

Sedan kommer bloopen. Jag undrar vart i helvete min hjärna befann sig då jag råkade kliva på Mörby Centrum tåget istället för Ropstentåget. Misstaget uppmärksammades ej förrän jag med en liten chock befann mig på tunnelbanastation Stadion. Jag sprang över till motgående tåg, missade det med en dryg sekund och fick vänta fem minuter tills nästa skulle komma.

Jag stod där på platformen och väntade med mitt sudoku i ena handen och en penna i den andra och skämdes över hur jävla korkad jag var. Jag skulle missa den där jävla bussen och nästa skulle inte vara framme förrän 1301. Shait!

Jag försökte tänka på annat och koncentrera mig lite om min sudoku. Helt plötsligt kände jag en konstig smak i munnen. Hmm..Jag bet på min penna. Realisationen slog till med ett blixtslag. Jag hade gjort en Rachel. Ni vet, i det där vänneravsnittet när hon kommer på en jobbintervju med blått i och runt hela käften. Paniken slog till: Hur illa var det? Utan spegel var det liksom inte så mycket jag kunde göra. Speglade mig dock i mobilskärmen och lyckades (tror jag) att avvärja en smärre katastrof inför kommande mötet. Puh.

Tänkte ni ville veta detta bara. Att jag är en idiot alltså. Fast det visste ni kanske redan ändå.

Och ifall ni undrade hur det gick med intervjun? Jag börjar på måndag. Jo, jag lyckades nog övervinna honom med min överväldigande charm och fantastiska väsen. Så är det nog. Hoppas det blir bra bara.

Pöss.