Spännande!
Nu har jag precis vart i Farsta Centrum och storhandlat inför kommande helgbesök. Min syster, morsa och morsas kille anländer Stockholm imorgon kväll. Finbesök med andra ord! Mycket gott har jag handlat och det lär bli en härlig helg - i matväg åtminstonde!
Det konstigaste jag upplävt på länge hände mig dock i frukt- och grönsaksboden på torget utanför tunnelbanan i Farsta strax innan jag skulle åka hem. Jag hade händerna fulla med påsar och frågade en av invandrarkillarna där om han kunde hjälpa mig fylla i en påse av vad jag skulle ha. Jovisst, han skulle hjälpa mig sa han glatt och tog fram en påse.
Han började lägga ner kärnfria druver och några äpplen. Sen tittade han på mig och frågade på sin invandrarbrytning; "Är du norwegian?". Jag trodde jag hade hört fel och sa "Ursäkta, men jag hörde inte riktigt". "Är du svenska?", svarade han. "Nej, det är jag faktiskt inte sa jag". "Du vara norwegian!". Jag blev lite chockskadad och var bara tvungen å fråga hur han visste det. Han bara skakade lite på axlarna och sa att han kunde se det i mina ansiktsdrag. Jag såg helt enkelt ut som en norska.
Det kändes alldeles bisart! Inte ens svenskar vet att jag är norska om inte jag har berättat det för dem. Hahaha, poäng till invandrarkillen! ;)
Annars önskar jag er alla en trevlig torsdagskväll. Nu måste jag få arslet ur vagnen här om jag ska hinna bli klar med alla mina sysselsättningar tills älsklingen kommer hem. Nästan lite tur att han ska squasha efter jobbet idag. Det ger mig åtminstonde en timme extra ;)
Pöss!
Det konstigaste jag upplävt på länge hände mig dock i frukt- och grönsaksboden på torget utanför tunnelbanan i Farsta strax innan jag skulle åka hem. Jag hade händerna fulla med påsar och frågade en av invandrarkillarna där om han kunde hjälpa mig fylla i en påse av vad jag skulle ha. Jovisst, han skulle hjälpa mig sa han glatt och tog fram en påse.
Han började lägga ner kärnfria druver och några äpplen. Sen tittade han på mig och frågade på sin invandrarbrytning; "Är du norwegian?". Jag trodde jag hade hört fel och sa "Ursäkta, men jag hörde inte riktigt". "Är du svenska?", svarade han. "Nej, det är jag faktiskt inte sa jag". "Du vara norwegian!". Jag blev lite chockskadad och var bara tvungen å fråga hur han visste det. Han bara skakade lite på axlarna och sa att han kunde se det i mina ansiktsdrag. Jag såg helt enkelt ut som en norska.
Det kändes alldeles bisart! Inte ens svenskar vet att jag är norska om inte jag har berättat det för dem. Hahaha, poäng till invandrarkillen! ;)
Annars önskar jag er alla en trevlig torsdagskväll. Nu måste jag få arslet ur vagnen här om jag ska hinna bli klar med alla mina sysselsättningar tills älsklingen kommer hem. Nästan lite tur att han ska squasha efter jobbet idag. Det ger mig åtminstonde en timme extra ;)
Pöss!
Kommentarer
Trackback