Och äntligen kom regnet..

...som behövdes. Idag har jag gjort inget annat än att kolla film, tvätta två maskiner, duscha och ta mig in till stan för en fika. Ska jobba natt.

Varför måste det vara så jävla svårt för? Varför kan man inte prata? Och varför missuppfattar man varandra så till det extrema? Jag tror snart jag blir tokig! Den ena frustrerande saken avlöses strax av den andra. Behöver man verkligen en tolk till var enda lilla grej? Jag förstår att det är så att man måste lära mycket om och av varandra, men det känns som att jag bara springer i väggen varje gång det dyker upp något istället för att utvecklas. Snälla nån, hjälp mig att hitta värktygen jag behöver för att ta mig igenom och komma nånvart! För Guds skull!


Händelsesrik helg snart över...

..Och tack för det...jag är så trött och utmattad att jag inte orkar något mer...Har haft en veckas semester, men känner mig så trött att jag skulle behöva ungefär en vecka till för att vila...men men, det är lugnt...har tre nattvakter nu, så har jag en långhelg till..skönt..hoppast det blir bra nu...Hoppast jag mår bättre snart.

En händelsesrik helg

Gråt, skratt, pojkvän, kompisar, fantastisk Bo Kaspers konsert, soling, bading, öl, spelet Cranium, och nu idag en födelsedagsfest för lilla Marcus som blir 1 år imorgon.

Det har varit en god helg. God på gott och ont.

Uppdate

Micke kom i tisdags. Så långt har vi bara slappat och haft det skönt...
-Mat
-Familj
-Vänner
-Sola och bada
-Film

Några ord där för att summera upp lite...

Lite panisk..

..och ganska rädd inför morgondagen, men jag hoppast att det blir bättre. Nu vet jag iaf att det är det som är fallet. Jag är rädd och har en klump i magen. Hoppast att jag klarar att jobba på det.

Sov lika dåligt inatt som en mexican i en trelåda över gränsen till USA. Tror jag iaf. Hoppast jag sover bättre inatt. Har trots allt lite ont i halsen, och detta accentuerast bara vid dålig sömn.


Annars inget nytt och spännande i mitt liv. Jag är fortfarande lika tråkig som en vilken som helst annan dåre. Ifall ni undrade.


Det kommer närmare...

...och jag är verkligen skiträdd...Känner att paniken sprider sig ut igenom hela kroppen som en våg..
Lyckligtvis är jag iaf medveten. Vet man varför, sägs det att man är halvvägs till målet.

Jag hoppast att detta är sant.

Olycksdagen...

Man skulle tro det var fredagen den 13:de idag. Fast egentligen är det fredagen den 21:a.
Orsaken till att jag säger detta är för att jag är världens klantis om dagarna. Igår kväll spillde jag mer än 1 liter iste över min kompis mamma's köksgolv. Tro mig, det flyter långt och tar ofattbart lång tid att torka upp. Dessutom  måste man torka av med såpa sen, annars blir det kladdigt. Idag då jag precis börjat jobba, skulle jag hämta en ny kökstralla till avdelningen med tre fat smörgåsar åt patienterna, 10stk baguetter åt läkarna och tre korger med ren disk. Jag lyckades till min stora förvåning att krocka med en stor pall som jag tror måste ha hoppat ut i vägen då jag kom körande med trallan framför mig. En korg med ung 20 glas, samt två fat smörgåsar och samtliga baguetter åt läkarna gick rakt i backen. Golvet var en enda stor röra av glasbitar, smörgåsar och baguetter. Folk kom springande för att hjälpa. Tyvärr hade inte köket fler smörgåsar gjorda, så jag var tvungen att stå en timme här uppe på akuten och smöra nya själv för att ersätta förlusten från krocken. Detta var nog den största olyckan (knock on wood), men efter detta har jag lyckats spilla ketchup  och mitt eget glas vatten "tappade" jag över mig själv. När ska detta ta slut?
Lyckligtvis har jag inte gjort något riktigt dumt - ÄN.

Häller man i alla dessa episoder i en kastrull på hög värme, sedan blandar i en god portion trötthet från sex jobbdagar på raken, samt en stor nypa PMS; då kan du vänta dig en salig röra. Servera kokhet med en bit frustration och hjälplöshet. smakar gott med ett glas rött till om man känner för det.


(måste förresten tacka Bethy och Björn för trevliga ord... :)...okejrå, sedan ni insisterar ska jag väl fortsätta skriva! ;P hahaha..)


Varför..

...ska jag skriva här när det inte är någon som läser? Visst kan jag skriva för mig själv, men det känns då onödigt att lägga ut det i en blogg..Jag förstår ju att jag inte har särskilt mycket att skriva om och det därför kanske blir tråkigt att läsa...hmmm....kanske färre inlägg är svaret?

På jobbet..

Jaha jah...Då sitter man här en måndags eftermiddag och ska jobba helt fram tills 21.30. Jätteroligt. Hela jäkla veckan ska jag jobba...Men sen jobbar jag inte så mycket nästa vecka, så då blir det en liten till semester när förhoppningsvis Micke kommer.

Måste också nämna att jag var på konsert igår kväll och då såg jag en person med Klippel-Feil syndrom. Det var så otroligt konstigt och roligt att få se det så där i livet. Jag var tvungen att hejda mig för att inte glo på människan. Stackare, folk med missbildningar är väl så vana vid att folk stirrar. Usch, vad hemsk jag känner mig. Fast jag tänker inte på de som onormala, utan som något intressant jag har lärt mig i skolan. Shit, egentligen vet jag inte vad som är värst; en person som glor därför att de ser konstiga ut, eller att de är en medicinsk kuriosa och känner sig som labråttor..
Jag har dessutom "diagnoserat" en familj med HLA-B27. Alla har ledproblem, samt den ena sonen har psoriasis. Det var "jätteroligt" för mig, kanske inte så kul för de. Men jag har iaf koll på de nu. Om flera artriter utbryter eller också även annat, så kommer jag att ha koll på de så att de får den hjälp de behöver.
 
Over and out fågelscout.

Hemma!

Då var semestern på Koster över. Det var hur fint väder som helst det mesta av tiden vi var där. Bara två dagar som inte var helt kanon. Vi har solat, badat, gjort tårta, ätit, druckit, pratat, kollat på film, kollat på vm-final, sovit, promenerat, och cyklat. I stort. Quite nice if I may say so myself! ;)

Idag ringde min chef mig och ville att jag skulle jobba. Sista dagen i min semester fick jag inte ens njuta av. Men, men...Det blir ju lite pengar av det. Kanske tillräckligt för att göra upp för den dagen jag förlorade då jag hade migrän.

Ikväll är det middag med syster och moder på restaurang, sedan Vamp-konsert med Hilde, Mamma, Hannah, Stina, Sylvi och Frank! Det är kanonväder, så jag tror nog det blir en kanonkonsert. :)

Vill bara slänga in en liten myskram till min kära Micke som blir stor pojke idag! :) Hela 26år gammal!
mmmpuss till dig min lilla esklin! Vi syns snart.

Trötter 2..

Då klockan ringde imorse var jag inte särskilt sugen på att kliva upp....sova meeeeeeer!
Dessutom är det molnigt och blåser mycket...Men nu är det i vilket fall som helst dags för Koster!
Hoppast vädret där ute är bättre än här hemma. Dock kan man inte riktigt klaga om det iaf är uppehåll...


Ha en härlig vecka! Det ska iaf jag försöka ha..

Usch, nu är det dusch (Bara Gudarna vet nästa gång jag får duscha..), restpackning, och frulle. Fredrik hämtar upp mig om 56 minuter..urgh!


Jobbig dag...

Dagen blev inte riktigt som tänkt...Och vad är det för fel på mig? Jag bara bryter ihop och börjar grina...

Trötter..

Låg och kollade My Name is Earl igår innan jag somnade...Det var ganska skönt...Har haft de på min dator hur länge som helst och aldrig tagit mig tid att titta..

Idag har jag klivit upp lite tidigare även om jag är trött. Min mamma fyllde 50 år i onsdags, så min syster Hannah och jag ska fira henne lite idag på dagen..Vi har köpt presenter och skrivit kort, sen har vi sagt åt henne att bara komma hit kring 12-13. Planen är att fixa till en picknick med hemgjorda, nygräddade muffins, hemgjord potatissallad, nygräddade bröd, jordgubbar och annan frukt. Så när hon kommer får hon öppna sina presenter, sen säger vi åt henne att vi ska cykla till Gamla Stan och ha en picknick. Vi är bara fattiga studenter och har inte så många medler att göra något speciellt för henne. Så då får vi vara lite kreativa istället! Hoppast hon blir glad!

Imorgon bär det till Koster på förmiddagen! Yey! Det innebär att jag också måste packa idag, och se till att jag har allt jag behöver...Bläh..Då måste jag sy också, mina milits-byxor har gått upp lite här och där...

Sen är det en liten tillställning hos min kompis Helene ikväll ute på bondlandet på hennes föräldrars gård. Jag måste köra för att ta oss dit, så jag är nykter. Annars kommer vi inte hem ikväll, och då blir det dåligt med Koster imorgon bitti..

Men nu börjar jag bli vrålhungrig! Så jag måste fort som fan komma mig ut i skogen på min morgonprommis (den görs INNAN frulle ;))

Jaja, då var det bara att sätta igång! 


Holy banana!

I brist på en bättre titel...
Jag är rastlös, vill ut och springa. Tyvärr är mina träningskläder blöta efter tvätt. Dessutom ska jag jobba om mindre än två timmar. Nu är det bara två dagar kvar till Koster. Jag längtar så jag nästan dör! weee!

Nu ska jag kolla lite mer på tv innan jag duschar..

slänger med ett kort på kattungarna då de var tre dagar. Nu är de väl 10 dagar gamla. sötisar..


Härlig dag...

...i solvärmen! Jag tog ledigt idag från jobbet..Det var skönt och det behövdes...jag sket fullkomligt i pengar och allt..Sov ut, promenerade och sprang i skogen, gjorde lite småsaker i stan, åt lunch med syster på uteservering, tog en kaffe med Hilde på uteservering, åkte hem og gjorde middag med Hilde, och sedan en härlig jordgubbs-efterrätt! Sååååååå nais...Nu längtar jag mig nästan sjuk till Koster...Snart!!

Icke-nöjd..

Jag hatar mitt jobb. Jag är så jävla trött på det så jag nästan kräks. Till nästa år måste jag hitta ett nytt jobb, annars pallar jag inte jobba alls.
Har en jävla migrän och är supertrött. Dessutom känner jag mig plötsligt mycket agressiv. Vad i helvete är det för fel på mig? Nu dör jag snart om jag inte får komma ut på koster och få lite lugn och ro...jag behöver en vecka i frid ifrån allt tillsammans med mina tjejer...ska bli härligt..

Det nya jag...

..eller jag kanske ska säga; återvändo av det nya jag...
Vore jag lika aktiv varje dag och åt och drack jag lika nyttigt varje dag som jag gjort idag, då vore jag av med min övervikt hur snabbt som helst! Jag är stolt, jag är motiverad, så nu bara kör jag! Då jag öppnade kylskåpet nu när jag kom hem, såg jag ett paket kex med chokladbitar i kylskåpet. Dessa har jag INTE tänkt äta. Så det så.

Idag har jag promenerat, sprungit, cyklat, sprungit i trappor, och kört sängar. Jag har kommit på att jag har varit fysiskt aktiv i minst åtta timmar. Det duger.

Mitt hjärta itu

I'm lost..I'm so lost..Känner att ångesten och frustrasionen tar överhand..Vet ej längre hur eller vad jag ska göra. Hur kan man behöva avstånd men samtidigt vara beroende av kontakten? Hur mycket mer förvirrad kan man bli? Hur mycket mer förvirrad är det lagligt att bli?

Känns som att jag vill gräva ner mig och inte komma fram förrens om några år. Då borde allt ha ordnat sig själv. Men det ordnar sig väl, på något vis. Det gör det alltid..

Ett Stort Tack..

..till mina kära grannar som har fest vägg i vägg en fredag kväll och natt, till min syster som väcker mig halv fyra på morgonen vid att trampa inn i mitt rum och riva åt sig extratäcket, och sist men inte minst till de som borrar och håller på kl. 8 på morgonen en lördag.

MVH, tjejen med migrän och halsont.