Pandora's Ask

I natt har jag sovit i 10 timmar. Jag känner mig väldigt utvilad. haha. Var inte trött då jag vaknade iaf. Det är ju skönt. Detta är sista semesterdagen. Imorgon börjar jag jobba på akuten igen. Hoppast det blir kul. Nu ska jag definitivt komma igång med duktigare ätande så jag blir av med min "fatsuit" en gång för alla.

Jag är solbränd på magen, på låren och i ansiktet. Hur mysigt som helst.

Igår tog jag farväl med min lägenhet, sedan mina klasskompisar på avslutningsfesten. Och imorgon är det farväl till Micke och Stockholm...
Känns lite konstigt att lämna det som nu är hem för min del...Det var faktiskt lite jobbigt att lämna lägenheten igår...kände mig lite upprörd..Jobbigt var det definitivt inatt då jag var supertrött och bara ville sätta mig på tunnelbanan i 7 minuter och sedan vara hemma...Men nej! en timme och en kvart satt jag på bussen till märsta..Även om Stockholm nu är mitt hem, har jag inget hem här förrens 1.september. Så hem till Fredrikstad bär det imorgon. Ska bli skönt å komma bort. Detta året har varit häftigt från september tills nu på personligt plan. Något har hänt i princip hela tiden. Sommaren kommer nog ge mig möjligheten att smälta allt som hänt och hjälpa mig att ta reda på vad jag vill.

Nästa gång jag skriver är jag kanske i Fredrikstad. Vet ännu inte när jag åker imorgon. Helst vore ju morgonen bra, men jag orkar inte stressa imorgon bitti. att sitta på bussen mitt på dan är jobbigt det också. Om jag ska bussa, vill jag helst ta nattbussen...

Jag röjde lägenheten igår från kl. 10-21.30 (kanske inte lika effektivt hela tiden), och det märktes i kroppen. Då klockan var 22 var jag helt slut, och bäddade ner mig. Vaknade idag kl. 6. Tänkte att jag fick sova lite till eftersom vi ska festa ikväll. Usch, egentligen är jag mest sugen på att bara ligga i en soffa och slappa. Bara titta på film och mysa utan dåligt samvete. Fast jag har dåligt samvete för något i vilket fall som helst. Vet inte riktigt vad det är, men jag tror kanske att det kan vara en generell svårighet att komma ner i varv. Man är fortfarande fast i känslan att man borde göra något bra och man borde plugga något. 

Vanligtvis brukar jag inte ha problem att ta sommarlov, för jag har jobbat så hårt och prässat mig själv till sista lilla droppe, men i år har jag ju infört ny studieteknik. Jag pluggar bara det jag tycker är roligt, intressant, nyttigt och jag pluggar bara det jag orkar varje dag. Kanske högst 3 timmar när jag tidigare kunne plugga upp till 8 timmar pr dag. Då kände man verkligen att ett sommarlov kom lägligt och att man kunne slappa så mycket man ville. Men jag har faktiskt lite svårt att vänja mig vid min nya ordning. Just nu känns det som att jag inte alls pluggade bra detta året och att jag då förtjänar ett straff i form av att plugga mer. Detta året är jag ju fortfarande relativt pigg efter skolårets slut. Förra året var jag helt nerkörd i diket i två veckor efter sista tentan. Kommer ihåg att jag var tvungen å vila hela tiden och sova massor varje dag för att komma upp på rätt nivå igen. Förmodligen är det kanske bättre att göra som jag nu gör så jag inte går i väggen längre, men det känns inte som att jag "förtjänar" att klara mig och göra det bra i skolan nu som jag inte lagt ner så mycket tid och energi detta året, utan prioriterat mycket socialt istället. Dock ska det sägas att jag trivs mycket bättre i Stockholm, och att jag nu mår bättre psykiskt....Det är bara det att jag alltid varit en pedant och en som jobbar hårt - hela tiden! Annars duger jag inte. Hmm...Kommer väl ta lite tid innan man vänjer sig, blir ju som att ändra livsstil på något sätt.  

Jaja...I vilket fall som helst har jag sommarlov. Om någon timme ska jag ringa skolan och få veta om jag har klarat mig eller inte. Kommer nog känna adrenalinet pumpa när jag lyfter upp luren.

Vidare i papperssorteringen! Har en hel årskurs att sortera och lägga in i permar! (Så jävla typiskt mig..)

...Och fram tills för två timmar sedan hade denna information fullkomligt gått förbi mig. Egentligen spelar det väl ingen större roll, men det roliga är att jag lämnade in Laborationen i Diffdig idag, och på framsidan (som jag helt glömt bort att göra igår) skrev jag då den 31. Maj, 2006. haha. inte för att jag tror det kommer spela någon roll. Per är inte där ändå, så han har för fasen ingen aning.

Dessutom har jag fått veta hur mitt skolår kommer se ut idag! Jag börjar på patientkliniken i November, och innan det har jag "ledigt". dvs, jag ska försöka fylla en del ut av tiden med praktik, men man kommer ändå inte ha praktik hela tiden där, så jag får ganska så långt sommarlov i år...Lite panik får jag inför det faktiskt...Jag tycker det är lite tråkigt att vi inte ska ses så mycket mer i utbildningen...från och med nu ser man bara en fjärdedel av klassen genom halva året...Inte så himla mycket lektionstid har vi heller! dessutom kommer vi ju säkert tappa mycket av kontakten med resten av skolan....man kommer inte vara där så mycket mer, och kommer därmed inte umgås så mycket med de andra klasserna längre...Separationsångest helt enkelt! Jag har förståelse för vad Urban menade med det. Och tänka sig, Urban och Frida kommer vara på den andra gruppen nästa år! Jag kommer nästan inte se de alls! :( Men jag har Helena och Mimmi i min grupp.. :) Tack Gode Gud för att vi bor så nära. Man kommer vara mycket mer tacksam för tacokvällarna numera :)