Recirkulering

Som kanske någon av er vet, så är det renovering av gröna tunnelbanalinjen mot Farsta dessa dagar. Det betyder att jag måste åka ersättningsbuss från Gullmars när jag ska åka till M.
Då jag åkte denna sträckan för första gången i torsdags tyckte jag att bussarna var liknande bussarna i Oslo. Jag kom fram till att jag aldrig annars åker bussar i Stockholm, och tänkte inte så mycket mer på det.

Nu då jag åkte blev jag med ett medveten om att det över utgångsdörren på bussen står; "Gå ikke over veien før bussen har kjørt". Sen då Gubbängen Centrum var nästa och jag skulle hoppa av stod det; "Gubbængen Centrum". Hihihihi...Recirkulation av norska bussar till Svea Riket.. ;)

Bakade kanelbullar på jobbet idag som blev sådär..Tja, alltså, de blev väl goda, men jag är ju så himla självkritisk att det aldrig blir tillräckligt bra antar jag.

Well, nu får jag gå. Måste fixa i ordning mig lite innan jag ska på kalas!

image135

Morgongodis

Vaknade 0723. En dryg halvtimme innan klockan skulle ringa. Delvis känns det snopet eftersom det är lördag och man vill sova så mycket och länge man kan (speciellt med tanke på de tidigare nätterna där jag knappast sovit något alls). Samtidigt är det faktiskt inte varje dag man vaknar innan klockan och helt plötsligt har jättegott om tid på morgonen. Tid till att blogga till och med, inte dåligt.

Jag har fixat till mig, packat klart, och nu äter jag frulle; två hembakade frallor med ost och ett glas kall mjölk. Gott. Jag har haft gott om tid till att kika igenom alla mina "religiösa" siter på nätet (alla MUST-sidor jag kollar varje gång är vid en dator med internet.

Snart bär det iväg till jobbet igen. Det ska bli mysigt. Jag har lovat att jag ska baka kanelbullar idag, så det blir lite lördagsmysigt med god lukt i huset. Jag är nu förberädd och har köpt socker och pärlsocker (eftersom detta fattades), samt badrumsrengörande sprej. Städade hela hennes hus igår förutom badrummet då rengöringsmedel fattades. Ska det göras, ska det göras rätt.

Well, märker att jag skriver ganska långt om ganska tråkiga saker. Ni kanske inte ens orkar läsa klart. Det kan jag förstå, verkligen. 

Fast då kan jag ju passa på att berätta för er att jag hade en till störd dröm inatt.
Jag kände att en kompis till mig ignorerade mig, så jag blev sur på henne. Då sparkade jag, hoppade på och trampade sönder henne med mina röda stilettklackar. Och ja, jag försökte verkligen att döda henne.


image134



Didn't see that one coming, did you?

En gåva

Det var nog det jag kunde tro. Titta här.

Ibland blir jag förvånad. Fast inte idag.


Det blir aldrig som man tänkt sig

I förra inlägget verkade jag nog ganska sur. Detta för att jag sa jag skulle städa. Jag har dock inte städat.
Det känns lite som att jag har ljugit. Fast jag menade det jag skrev då jag skrev det.

Efter att jag hade skrivit det inlägget tog jag med mig påsen pantflaskor och gick till Konsum. Skulle bara handla lite och sen gå upp och städa. Men det blev inte så.

Jag tog tunnelbanan till Kista istället. Jag hade på mig mina mysfluffmjukisbyxer med tillhörande mysfluffmjukisjacka, gympadojjer och min stora Parkajacka. Det enda jag hade var plånboken och mina nycklar.

Där snurrade jag omkring en timme och spontanshoppade. Alldeles för mycket, men det är lugnt. Jag ska lämna tillbaka skorna jag köpte. Det bestämde jag mig för redan då jag väntade på tunnelbanan hem. Har inte råd med de. Dessutom verkar det som om halva Stockholm har dessa, och jag är ingen modebloggerska som ni ju vet. Då kan jag heller inte följa modet. Även fast de var helt fantastiskt sköna att ha på sig, och jag därför beslöt mig på fläcken i affären att de var ett måste. Alla vet att dem som inte följer modet, är för bekväma av sig. Jag är den sortens tjej som helt enkelt heller är varm och ful än kall och snygg. 

Okej, jag ska berätta vad det var för skor. Det var vita
Converse skor. De kostade 599, och jag har helt enkelt inte råd. Det bara är så. Att känslan som att gå på moln uppenbarade sig då jag tog på mig de spelar ingen roll. Jag måste helt enkelt inse att jag fortfarande är student några månader till.

Sen köpte jag en välbehövd mascara från Body Shop och ett till par örhängen från Pilgrim. Jag är beroende av just de.

Well. Har även en till överraskning, men ni får vänta och se.

Nu ska jag surfa runt lite till innan det är läggdags.

Hoppla!

Frk. Freak

Japp, så var man själv även ikväll. En fredagskväll. Trevligt.

Bara för att understryka rubriken, kan jag berätta för er att jag nu ska städa.

Ja, just det. Jag ska STÄDA.

Vilken jävla skitstad.


image133

Mobilt ofredande

Som ni kanske vet eller inte vet, var jag svårt trött igår. Jag var faktiskt helt slut. Så slut att mitt alter-ego kom fram; La Bitcho.

Stackars M. hann inte ens träffa mig för första gången på 1 1/2 vecka innan jag hade bitchat loss på telefonen för att hans jobbintervju blev 40 minuter försenad och jag fick vänta på centralen. Jag tappade tålamodet kan man väl säga.

Sen gick man i säng mycket tidligt eftersom man var död och skulle upp i ottan för att torka rumpa (jag är personlig assistent). Precis när jag hade somnat, började min telefon vibrera mycket kraftigt och både jag och M. vaknade med ett ryck. Det var en kompis som tydligen hade ringt för att fråga en anatomisk fråga. Jag blev så sur att jag inte ens svarade. Jag skrev dock ett SMS vid halv ett (då jag fortfarande inte hade somnat) där jag bitchade om att man för fan inte ringer folk kl. 23 på en vardagskväll, att hon hade väckt mig, och att jag nu inte kunde somna om. Sen fortsatte resten av natten med att jag var orolig, slumrade till och vaknade om varandra. Nu har jag haft ont i halsen hela dagen och funderar på om jag måste avboka träningspasset.

Asjobbigt.

För er som nu tänker föreslå att jag stänger av vibraton på ljudlös, event. stänger av mobilen, kan jag meddela att jag alltid i vanliga fall stänger av mobilen när jag går och lägger mig, det var bara att jag behövde använda larmet den här gången. Att stänga av vibraton tänkte jag inte ens på!

Alltså, jag vet mycket väl att jag kan vara en bitch, under vilka omständigheter som helst även. Grejen är bara att jag överhuvudtaget inte kan kontrollera min bitchighet när jag är totalt undersövd  eller när blodsockret lutar neråt.

Jag vet att många av er där ute har drabbats av mig. Det finns dessutom dem av er som kommer att drabbas i framtiden.

Jag ber om ursäkt till er alla.

image132



Back

Det är en otrolig känsla att anlända Oslos flygplats 45 minuter innan flyget beräknas åka iväg, checka in på två minuter, gå igenom säkerhetstkontrollen, Gå på Narvesen för att köpa en vattenflaska, gå på toaletten och sedan sätta sig som på nålar för att vänta på att flyget ska börja boarda 25 minuter innan beräknad departure. Flyget står vid gaten, detta är ett gott tecken.

Det är då det otroliga händer och jag knappt kan fatta att det går ann; De påbörjar boardinger 10.10, alltså 20 minuter innan avgång. Jag går på som sista passagerare och inser att jag lyckats booka en plats vid nödutgången. Kan det vara så väl? Extra benplats?

Helt plötsligt säger en kvinnoröst över högtalaren; "boarding completed". Direkt börjar flyget att rulla ut från gaten. Jag frågar förvirrad min svenska granne om vad klockan är. "Halv elva". Han ser på mig med en frågande min.

Jag fattar ingenting. Kan det vara så att flyget taxar ut från gaten prick på minuten?

Sedan när vi landar på terminal 5, ser jag att klockan är exact 11.30 då jag promenerar med min resväska dragande bakom mig. Kl. 1133 väntar jag på bussen utanför terminalen.

THANK YOU, SCANDINAVIAN AIRLINES!

SAS, jag älskar er.


(Flynordic och Norwegian kan fortfarande brinna långt in i H*****E.)


Inbrott eller roomservice?

Jag kom alltså hem till min lilla lägenhet för en stund sedan efter 9 dagar i Norge.

Då hittade jag detta på sängen;

image130

Har jag fått besök av påskharen? Har jag haft inbrott av en trevlig tjuv som lämnat lite snacks?

Jag fattar ingenting. Känns lite läskigt.

Nu sitter jag och trycker ostbögar medan jag skriver detta. Fasansfullt gott.

Min
"flying start" har verkligen gått åt pipsvängen. Man kanske ska skynda till gymmet innan man attackerar det överfyllda påskägget?

image131


Undrar dock hur inkräktaren visste om min passion för polkapojkarnas olika frukt(lakrits)stänger...

TACK!

(till min påskhåre; esklin på pinne ;))

Tillbaka

Nu ska jag gå och göra i ordning mig. Om 20 minuter kör jag och Pappa till flygbussen. Hoppas på att det går bra den här gången utan för många jobbigheter.

I natt har jag drömt fruktansvärda drömmar. RIktiga mardrömsdrömmar, den vuxna versionen där det inte är monster under sängen längre, utan verkliga, möjliga saker som kan hända.

Helt jävligt. Vilken ångest!

Vårkänslor

Hej kära vänner!

Idag har vart en underbar dag. Klev upp lite för tidigt (7.30) egentligen med tanke på hur sent jag bäddade ner mig igår (01.00), men skit samma. Måste börja vända dygnet.

Vid 8.30 promenerade jag den korta sträckan till N. Där åt vi lite förmiddagsmat, fikade och hade allmänt hyggligt.

        
Lilla M. gräver snö, N och jag myser i solen, Mamma M och hunden Boss, samt älsklingen Baloo som jämt vill upp i knät.

Vid kl. 13 var jag på väg till stan för att träffa mina älsklingstjejer S, H och M för en trefvlig lunch-fika på vårt favvoställe Världsspegeln.

                                
H, jag och S myser lite, S är snygg, Jag inte fullt så snygg, H kikar på mig lite väl misstänksamt kanske, cafemumsmat, M. är mycket nöjd, T. är rusad på kaffe, "ET phone home", den berömda milkshake måste man ju ha innan man lämnar stan, M. provar T's coola sunbrills.

Vidare gick vi ner mot älvprommisen och där tog vi årets två första uteöl. Hur mysigt som helst. Inte alls kallt när man var inlindat i mysiga pälsfiltar...

              
H. och jag njuter av första ölen, T. är snygging där, S. är lite frusen, utsikten från uteplatsen, M är så söt!

Detta var alltså dagen idag. Ganska bra om man får säga. På vägen hem sade jag adjö till Farmor, och nu ska jag packa lite innan kvällen är slut.

Syns!

Nöjd

Det har vart en bra dag. En riktigt fin dag, till och med.

Jag önskar at alla dagar vore så. Mysigt, trevligt, avslappnande, tillfredställande.
Dessa dagar får mig att förstå hur tacksam jag är för mina vänner och min familj. Hur mycket jag faktiskt bryr mig om dem och hur mycket jag önskar dem väl.

Balsam för själen, helt enkelt.

Flying start

Idag skulle mitt nya liv börja. Jag skulle träna, äta nyttigt och allmänt vara jäkligt duktig.

Yeah, right. Jag är proppad med massor av mat, godis, kakor, popcorn, choklad och tårta...

Känns bra, känns jävligt bra. Jag har kommit fram till att jag firar
Egoina.

Imorgon däremot, då jävlar. Då ska ni få se på duktighet!

Direkt från hjärtat

Just nu känner jag mig lycklig.

Jag kan inte förklara varför, men jag känner en enorm kärlek till människan och allt omkring.

Galet, jag vet.

Om ni vill se några fantastiska kort, ska ni kika
här. Hon tar såna bilder jag själv önskar jag kunde ta.

Rested

Ni fattar inte hur otroligt jäkla skönt det är att vakna till på morgonen och känna att man är utsövd. Det är det mest underbara som finns. 

Man kliver med lätta steg ur sängen, går på toa och tar in den enorma mängden snö som har kommit under natten och som fortsätter envisas med att komma.

Huset har inte vaknat ännu och ganska snabbt kommer jag på att JAG minsann är student några månader till och har därmed fortfarande påsklov.

Då går man tillbaka till sängen, lägger sig under varma, sköna täcket och slumrar bort en stund till.
Bara för att man kan. Och för att det är otroligt skönt.

Tyvärr är det så att medaljen också har en baksida. Är man student och hemma på påsklov, så finns där även föräldrar i brist på andra huseringsmöjligheter.

Detta kan tyvärr leda till abrupta uppvaknanden från en Pappa som ställer sig överst i trappan kl. 0842 och skriker mitt namn. Det gör han för att kolla om jag fortfarande är hemma.

Vaddå hemma? Vart skulle jag annars vara? Det är väl såklart att jag är hemma? Jag har ju lov! Inte behöver jag mucka mig ur sängen kl. 0645.

Honestly.



image107

Jag ber om ursäkt

För att jag är så otroligt tråkig.

Jag har absolut inget intressant att skriva om överhuvudtaget. Jag har faktiskt suttit här framför datorn och verkligen försökt tvinga fram något halvroligt eller spännande.

Det går tyvärr inte så bra, så nu så skriver jag om detta istället. Mycket spännande, eller hur?

Semestermodus förmodar jag.

Äh, förlåt, jag ska ta kväll nu.


image106

Vad ser ni förresten i den här bilden?

Proppad

Jag har ätit 200 gram godis och 130 gram ostbögar. Jag har också druckit en burk cola zero.

Kort sagt är jag proppmätt.

Eftersom att filmen nu är slut, ska jag rulla ut i badrummet och ta en dusch. Sedan ska jag rulla ner till stan och fika med kompisar.

Urgh. Jag tror jag måste spy.

Påsklov är så härligt alltså.



image105

The attack of the birds

Tillbaka till animalplanet och djurens värld. Det handlar om ett sånt därnt räddningsprogram; Wildlife SOS

En äldre kvinna har ringt in därför att hon och alla hennes grannar har störtbombats av en kråka varje gång de lämnar huset.

Visst är det underbart med påsklov? Det är faktiskt måndag. Klockan är 11.41. Jag tittar på tv och äter godis därför att jag inte har något annat jag måste göra. Jag har lov.

image104

Lycka

Jag tittar på "When Harry met Sally" och äter mitt favoritplockgodis.

Life doesn't get much better than this.




image103

Filmflopp

Pappa vill heller titta på animalplanet. Det går en dokumentär om "lilla", söta valrossen Nereus, och hans kamp för att komma bort från vällingflaskan och lära sig äta riktigt fisk så han kan få bo tillsammans med de andra valrossarna i djurparken. 

Jag märker att jag inte riktigt vet hur jag ska reagera.

Självrättvisa

Hej hopp!

Känns som att jag nästan är återställd idag från migränen. Jag har dock lite känningar av den kvar, så i kombination med att det snöar ute, tänker jag inte springa idag heller. Jag borde heller inte äta godis idag, men jag tror inte jag kan låta bli.

Käkade mumsmiddag med mumsdessert hos Mamsen igår. Helt underbart! Godaste jag ätit på ganska länge faktiskt, och det var något så enkelt som öring med kokad potatis, broccoli och morötter. Toppade lite med en änkel youghurt-dressing. Absolutely wonderful!

Efterrätten var också simpel, men ack så god; Hon stekte/värmde helt enkelt en fruktsallad med äpplen, banan och apelsin i en stekpanna och detta toppade man med kanel och hade vaniljglass och en söt kaka till. Fabulous!
Jag blev självfallet alldeles för mätt. Och migränen blev ju inte bättre heller då jag fick i mig en ny runda socker. Muaha. Well, well..Det vare värt! ;)

Nu ska jag försöka leta fram en film som jag och pappsen kan titta på. Jag har trots allt inga planer om att springa något. Då kan jag lika gärna vara extra lat och titta på film. Och alla vet att man kan käka godis och ostbögar när man tittar på film. Muaha!




image102

DICKmann's?
Kolla de med solglasögonen. Hahaha..
Detta måste vara något tyskt. Det känns som det.


Fundersamt

Jag hittade precis min deo i kylskåpet.  Det gör mig faktiskt aningen orolig.

Migrän

Det var hur mysigt som helst hos N. Vi satt ute i solväggen med varm choklad och våfflar, äpplen och loka.

Tyvärr har spänningshuvudvärk en tendens att övergå till migrän ibland. Speciellt när man kanske kombinerar fler utlösande faktorer på en och samma gång; Varm choklad (socker och choklad), våfflor (socker, vetemjöl), sömnbrist och trötthet, spänningshuvudvärk och starkt solljus. Welcome Migraine!

Har legat på deras soffa i typ tre timmar. Jag mår bättre, men är absolut inte återställd. Är jättesugen på godis, men nu har jag gett mig själv godisförbud resten av dagen. Jag har en stoooor påse mumsigt, norskt, bästast plockgodis. Dessutom har jag en norsk melkesjokolade (format som en påskhare) och pricket över i't; en påse ostbögar. Men tyvärr. Inget mer godis på mig idag!!

Nu ska jag iväg och käka middag hos min moder, tillsammans med systeryster och kusinpralin.

Det kan bli hyggligt, men jag känner väl att den senare inplanerade bion går bort till fördel för en tidig kväll i sängen. Iaf om jag ska hoppas på en normal migränfri och godisförbudfri dag imorgon.

Ps. Jag är sugen på att sno min Pappas nya, fräsca, fina oc härrrliga iPhone.

I wants it.

Huvudvärk

Alltså, jag var så nykter att jag körde bilen hem igår natt.

Men jag blir lika trött även om jag inte har vart full. Så nu har jag ont i skallen, och jag ser inte ut nånstans.

Jag ska borsta mina tänder, ta på mig varma kläder och gå ut på prommis i solen med N, M och M.

Mycket trevfligt.

Antiklimax

Då har man vart på stan i Fredrikstad.

Jag känner inte en enda jävla kotte. Jag känner inte ens igen en enda jävla kotte.

Varför?

Känns som en större chans att stöta på bekanta på stan i Stockholm.

Det säger ganska mycket. Faktiskt.

Påsklov

Så. Då har man installerat sig hos Pappa. Nu måste jag bara duscha, hälsa på Farmor, och promenera med Hilde, min bästis.

Tänkte att jag skulle lägga in några bilder som ni kan kolla på om ni vill, men tänker inte skriva så mycket. Vet att ni inte pallar läsa.

Hade en trevlig, fast jobbig trip till fjällen. Fick ta sig med skider från bilen 500 meter upp till stugan. Kändes lagom när man inte stått på långfärdsskidor sedan högstadiet. Men det gick överraskande bra. Precis som att cykla! Har du en gång lärt dig hur man gör, glömmer du det aldrig ;)

Här kommer lite kort på bilturen upp till stugan, själva stugan, lite myspys, och den fina utsikten runt om stugan.

                 

              

          

Den gamla tekniken kom gott med dagen efter då vi begav oss ut på 2 mils skidåkning. Först var man glad och pigg (sista kortet där uppe). Sen var det helt jävligt. Först svettades jag som en gris de första 3km, sen frös jag som en liten fågelunge utan fjäder de resterande 17km. Hela vägen hem bara gick jag som i en dimma på skidor som glappade bakåt, men inte gled framåt. Jag var ganska så säker på att jag skulle hittas ihjälfrusen när snön smälter. Men det gick bra. Då vi äntligen efter 4 1/2 timmes skidåkning kom tillbaka till stugan, tog det mig ytterligare 4 timmar innan jag fick värmen tillbaka i kroppen. Alla muskler värkte, och jag frös. Jag hackade tänder framför en öppen brasa, inlirad i tre filtar, en fleecetröja, långkallingar och mjukisbyxer. Samt yllestrumper och tjocka tofflor på fötterna. Snacka om bajsigt.

Ingen upplevelse jag gärna gör om utan rätt kläder och rätt väder.

           
Slitna                            After-ski ;)                   Mat!                               Jättegod mumsmat

Då vi vaknade igår (fredag) snöade det så man trodde man skulle snöa inne. Vi bestämde oss för att städa och åka hem istället. Ingen ide att bara sitta där om man ändå måste åka hem lördag morgon. Men alltså, snö eller?

     

Morten fick gräva fram gasledningen, vattenkällargrejen osv.

  

Äntligen var vi färdigpackade, färdigstädade och redo att klä på oss och åka två skidtrips ner till bilen med baggage. Krafterna var återställda sedan 2milen dagen innan, och jag var jävligt redo. Redo för att använda kroppen lite, redo för att komma ut i solen (som plötsligt kommit fram), och redo för att återvända till civilisationen där det finns värmeelement i husen så man inte behöver värma sitt täcke framför brasan, där det finns dusch, varmvatten i kranarna, internett, och promenadavstånd till en affär.

  

Näh, nu blev det visst en del skrivande ändå. Well, well, skit samma.

Nu ska jag ta en dusch, sen ska jag ta mig ut i den ekstremt kalla soldagen och gå en prommis i gamla stan med min bästis.

Trevlig Påskafton till alla!

Alive and kicking!

Äntligen hemma i Fredrikstad hos Mamma. Det blir inget megainlägg ikväll då jag dels är skittrött, och dels att Mamma har en dator som är så seg att det tog mig 13 minuter att ens logga in på denna sida. Tänkte bara kika in så ni inte oroar er för att jag kanske blåst bort i snön där uppe i fjällen (och tro mig, det var rätt nära ögat några timmar igår).

Ska nu dricka en öl framför tv'en innan jag nallar en välbehövd kudde.

Skriver ett lite längre inlägg och berättar om dagarna när jag kommer till Pappsen imorn.

Ha en härlig påsklovskväll!

Pöss


Progress

Well, atleast the bloody plane has arrived at the gate. It's a start, isn't it? Wankers.

I hope the CEO of Norwegian dies a horrible death, and then burns in hell. Actually I don't. I'm too good a person. But I hope he suffers somehow. Possibly a burning, painful and itching rash around his genitals. Or genital herpes or something that he caught from his 18 year old mistress. And then he gives it to his wife, she (obviously) finds out, divorces him, and takes all his money. All the money that should have been spent on functional airoplaneequipment.

Ok, so I am a little evil.

(Red. anm: Jag ber om ursäkt, Ibland i sådana här situationer kommer den sarkastiska och hatiska halvengelskan i mig fram. Ursäkta om någon tar illa vid sig. Jag bryr mig helt enkelt inte.)

Säkert

Nu när man haft lite tid över till filosoferingar denna ljuva morgon, har tankarna gått åt en hel del till Mord-hots-formuleringar gällande flygbolaget Norwegian/Flynordics VD.
I denna veva har jag också börjat fundera kring deras ständiga förseningar.

Jag har räknat ut att jag i 9 av 10 fall åtminstonde landar 20 minuter för sent när jag flyger med dessa. Då slog det mig plötsligt att de ALLTID skyller missödet på tekniska fel på planen.

För det första; vart köper de sina jävla flygplan egentligen? Inte är bolaget särskilt gammalt, och i rimlighetens namn borde därför inte flygplanen vara så jävla gamla att de ska börja strula. Jag börjar misstänka starkt att VDs extra miljonbelopp i månadslön beror på "insparningar" på flygplanen. De köper helt enkelt planen från typ Rwanda, målar om de lite snyggt i vitt och rött, och sätter sin logga på de. Det är helt sjukt när de har tre avgångar i dygnet att de inte kan ha något extra plan i nödfall, några nya plan, eller whatever.

För det andra; Hur säkert är det att flyga med detta bolag nu då? Det känns liksom inte så där jätteroligt att sätta sig i ett plan där det 9 av 10 gånger strular.

Känner att jag börjar längta till flygningen nu, verkligen. Känns säkert och tryggt. Leende flygvärdinnor.
Aldrig har det varit så viktigt för en passagerare att följa säkerhetsinstruktionen.

Hårresande!

Med biljetten i incheckningen fick man en s.k meal vouchure. Man får alltså 65 spenn att handla mat för medan man väntar på flygfan. Jaha, tänkte jag. Då ska jag ta mig fan äta upp de jävla pengarna också.

Vet ni vad det kostar för en macka och en flaska stilla vatten på Robert's coffe, Terminal 2, Arlanda??
104kr. 79kr för mackan och 25kr för vattnet. Hur kan de med allvarlig min ens säga det beloppet? DET ÄR RÅN!

Men mina 65kronors rabatt fick jag ändå pröjsa 39kronor (något som egentligen är ett ganska normalt pris för macka och vatten om man inte gör den själv hemma).

Någon borde stämma Robert's Coffe för ekonomisk utnyttjande av människor i nöd som inte har någon annan stans att vända sig.

Robert's Coffe är Djävulen.


Hat!

Fucking-Flynordic. Det är vad de borde heta.

Man kommer fram till flygplatsen och ser på tavlan att flyget som ska gå till Oslo 0720 är försenat till 0920.

Alltså, jag är van vid att de är försenade, jämt! Om man går in på luftfartsverket och kollar över alla flyg som landat eller avgår, är det alltid flynordic/norwegian som är försenade, i princip på varenda jävla flygning. Fast de brukar vara smygande. Förseningen kommer liksom successivt.. Först börjar de med 20 minuter, sedan en halvtimme, en timme osv.. Men detta är faktiskt nya höjder. Man kommer fram, och så BANG: Två timmar redan vid start.

Bra jobbat, era jävla BAJSKORVAR!

Har precis tömt tarmen, och det var absolut inte svårt att se för sig Norwegians VDs ansikte fastbunden med fejset först i toaskålen.

När jag blir rik, ska jag bojkotta detta företag och bara flyga dyra, men punktliga flygbolag.

Helvete.


Glad påsk

Nu sitter jag alltså här, redo att åka. Om några minuter åtminstonde. Måste ju skriva lite i bloggen först ;)

Nu kommer jag nog inte ha internet de närmsta dagarna, så vi får väl se hur det går med abstinenserna.

Om ni inte "hör" något i bloggen på fredag, eller senast lördag, så kan ni väl meddela norska myndigheter och be dem skicka en searchteam till Trysilfjället? Vore ganska uppskattat.

Ha de gött mina kära vänner! Hörs om några dagar.

Intills vidare får ni ha en underbar påsk

Pöss ♥

Godnatt

Nu ska jag kliva upp om några fåtals timmar, så nu måste jag nalla. God natt på er!

pöss

Bättre lycka denna gång

Det gick iaf bättre på boxningen idag jämfört med förra tisdagen.

Inga axlar ur led eller så. Puh!

Nu ska jag duscha, fixa, packa klart, diska och möjligtvis slänga i mig lite käk. Allt innan kl. 21, för då börjar The Starter Wife.

Hah, glädjen är stor!!

Sen är det nalla kudden innan klockan ringer 0440 imorgon bitti. *Ryyyys*

image76

Hunger

Om någon skulle komma knackandes på min dörr nu med en påse ostbögar, skulle jag bli en lycklig människa. Ja, jag skulle glatt skita i 5Km springning och en timmes boxning.

Jag vill ha ostbögar NU!

Litterärt dilemma

När man ändå ska åka till en stuga utan tv och andra fantasilösa underhållningsmöjligheter, borde man ta med sig en riktigt god bok. Tyvärr har man inga garantier för att man själv gillar en bok som alla andra tycker är bra.

Jag har plockat ut tre kandidater till tävlingen. Traditionen tillsäger att man ska följa i däckarspåret när det är påskmys. Tyvärr har inte Stieg Larssons sista "Luftslottet som sprängdes" kommit i pocketversion, så då får man välja något annat. Jag har plockat ut två möjliga däckare och en "livsbok" som jag kallar det.
 
Which one should I choose?!!?!?



Karin Fossum - Brott, Liza Marklund - Sprängaren eller Kajsa Ingemarsson - Små Citroner Gula?

Karin Fossum har aldrig svikit mig tidigare, men de andra två har jag ingen erfarenhet av. Om jag har tur, finns det plats för två böcker i väskan...I såna fall har man en "fallback" ifall man uttröttas av den första.

Dilemma!

Några förslag??


Påskpackning

Fick lite ångest gällande tidsbrist och packade inför departure imorgon bitti. hmm..Det tog alltså ung. 5 min att gå igenom listan och fylla resväskan. Så nu är det liksom gjort. Och klockan är 1543. Haha..Paranoid? Jag?

Jag är dock mycket nöjd med packningen. Inget svårt att få ner det jag BEHÖVER i väskan. Hade dock gärna haft ett par skor till och kanske en extra jacka. Jag får helt enkelt låta skönheten lida lite detta påskuppehållet.
Jag är nog (nästan) helt säker på att alla mina härliga vänner och familj ändå tycker om mig för den jag är, även om jag ser ut som en uteliggare! ;)

 Resväskan nästan färdigpackad

 En mycket trött, lack och leds Frk som verkligen behöver påsklov nu.


 Vad e detta för jävla skitväder egentligen?!!? Det var ju vår i söndags!!

Nu ska jag försöka pallra mig till gymmet för att sola lite. Jag är så trött och urkalkad att jag i princip ser ut som att jag är genomskinlig. Med lite "glöd" i ansiktet kan man kanske ta bort fokus från de svarta ringarna runt ögonen och låtsas att studentlivet i Stockholm bjuder på roliga och uppiggande aktiviteter, framför att visa hur allt egentligen bara suger musten ur en.

Tack, hopp och hej för nu från en mycket trött liten piga.


Lite kort

Lägger upp lite kort som jag tagit sista dagarna.

1) Resväskan jag köpte i torsdags
2) Mig själv i lördags
3) Mig själv i Hagaparken igår
4) Utsikt över stora gräsmattan i norra delen av Hagaparken
5) Mig självft som solar
6) Fina trädet och Hagaparken i bakgrunden
7) Kompisar på mys-picknick.
8) Fika/lunch idag hos Sanna och Mathias som utvecklades till Guitar Hero. Det var alltså detta som bidrog till min plötsligt uppkomna tidsbrist.
9) Min älsklings-hund i helaste världen! "Sassån!!" (Eller Samson, som han också heter).


1)
   2)   3)   4)  

5)   6)   7)   8)  

9)


Ha en mysig måndagskväll i värsta slaskvädret.

Pöss ♥

Tidsbrist

Alltså, jag fattar inte riktigt hur det går till. Först har man huuuuuur gott om tid som helst.

Sen helt plötsligt har man huuuuur jävla bråttom som helst.

Jag fattar ingenting.

Morgonhumor

I en bil på väg mot Centralen i rusningstrafik kl. 0750 måndagsmorgon.

M: Vet du vad man kallar ett positivt SMS?
Jag: Ehm...Neej?..
M: Ett Jessms! (Jessemess) HAHAHAHAHAHA! Jag kom på det nu!! HAHAHA!
Jag: haha..vad du är rolig..

Sol

Den skiner där ute och ger hopp om våren som är på väg och sommaren som alla väntar på.

Jag har inte sett soljjus på flera veckor känns det som.

Nu har jag alltså tränat, ätit, duschat, diskat och fixat. Så nu ska jag ut på promenad. Jag ska gå till Hagaparken. Jag ska få ljus in till min Glandula Pinealis. Jag ska få endorfinfrisättning som kommer göra mig glad och pigg.

Det kommer bli hur mysigt som helst. Det har jag bestämt.



image60

Dagen efter

Nu har man sovit i över 9 timmar. Man vaknar, och precis som en jävla bakfylla, är man lyckligt ovetande i ung 3 sekunder innan man kommer ihåg. Och man skäms. Så innåt skogen vad man skäms.
Det är som att man har flera personligheter helt enkelt - och igår var jag ovetande "den andra". Idag är jag mig själv igen. Känner mig som Jim Carrey i "Me, Myself and Irene".

Jag kan inte annat än att be om ursäkt för mitt uppförande (ännu en gång).

Börjar känna mig som en hemsk narkoman/alkolist som alltid ber om ursäkt och lovar bot och bättring varje gång hon/han har rånat sin Mamma, glömt systersonen i bilen i fem timmar, vaktat det stora fantastiska huset till en god vän av familjen, och råkat somna mitt i cigaretten som också då har tänt eld på allt och förstört hela huset (och förhoppningsvis hon/han själv så att  denne behöver se någon i ögonen mer).

Jaja, jag överdriver. Jag vet det. Men tendenserna är ändå de samma.

Ni kan gotta er ordentligt nu när jag berättar att jag absolut inte är helt utan spår från gårdagen. Jag har en stor kul på magen efter 200gr ostbögar och 100g sursockrade bilar. Mmmm, man kan väl lugnt säga att jag blivit tjockare över natten.

Men det är väl nästan det värsta straffet man kan få, va?!? (hoppas, hoppas, hoppas)


image59

Melodifestivalen

Är det bara jag, eller har Christer Sjögren blivit bög? Om låten "I love Europe" går till Belgrad, kommer Sverige skämmas ihjäl - utan tvekan. Han har för länge sen passerat sitt bäst före datum, och även innan detta är det högst tveksamt om han faktiskt inte var aningen hälsofarlig då också.

Jag är äcklad. Ärligt talat. Ni kan titta på hans framträdande
här. (Obs, dålig kvalle!)

En sak till; Jag har svårt å tro att en påskkyckling som denna har sjungit en låt som denna.

Så. Nu har jag fått kritisera och kräka av mig lite.

Nu mår jag mycket bättre.

Bitter? Jag?

Pöh.


Medvetet val

Jag har vart ute och sprungit. Vet inte riktigt hur långt, och ej heller riktigt hur länge. Men just det bryr jag mig inte så mycket om ikväll. Det är lördag kväll, och när man byter ut nöje mot motion denna kväll, borde denna motion räknas som tillgodo-motion i en hel evighet framåt.

Ett litet barn i en passerande bil tittade smått fascinerat på en joggande jag - efter Bolibompa dessutom. Jag såg att barnet i fråga formulerade några ord till sin pappa som satt brevid och styrde bilen. Jag kan tänka mig att samtalet dem emellan lät ung som detta;

Barn: Pappa, varför springer den där tanten?
Pappa: Det där är en sån sorts människa som man brukar säga att inte har ett liv. Du gör nog klokt att hålla dig borta från såna som henne.

Det är märkligt hur fysisk aktivitet påverkar mig i just såna situationer; Jag börjar löprundan i ett moln av ilska, där jag förbannar var enda levande jävel för att JAG inte har ett jävla helvetes värdigt liv.

Sedan går jag in i en fas av total självömkan. Jag springer och gråter på en och samma gång. Det låter nog ganska konstigt. Någon som kippar efter andan medan de gråter. Låter väl som något halvdesperat ylande. Vilken tur att alla andra har ett liv då, och inte är ute på kvällsprommis denna tiden om dygnet på en lördags kväll. Så kan jag springa där i fred.

Jag träffade faktiskt två stycken andra joggare på vägen. Det hjälpte ju faktiskt lite på ensamhetskänslan att jag inte var den enda som tydde till motion sä här på veckans egentligen inplanerade nöjeskväll (för de flesta sansade människor iaf). Tyvärr sprang de så himla mycket snabbare än mig, så något försök på att "springa-ihop-och-lotsas-inte-vara-ensamma-", gick inte så bra. Jag misstänker dessutom starkt att de inte kände likadant som jag. De har väl fruar och barn eller en fest väntande hemma sen.

Sedan, när man bestämt sig för att hela världen suger, och att alla kan dra åt ****, så lugnar man sig, och helt plötsligt börjar man märka att man glider tillbaka in i rollen som "vuxen". Man återfår sitt lugn (nästan), och "ser-saken-i-ett-större-perspektiv". Mig i röven!

Jag har dock bestämt mig för att stanna kvar i denna medvetet destruktiva cirkel för kvällen.

Annars kan jag inte trycka i mig hela den stora påsen med ostbögar och den inte fullt så stora påsen med sura bilar, utan att få dåligt samvete.


image58

Summasummarum

Lyckades hålla mig upptagen ett tag i Täby. Köpte ett  par örhängen. M. bjöd mig på fika, lunch, ett USB-minne på 4GB och en nyckelring som beskriver mig som lite "special". Tack, lilla gubben.

Nu är jag hemma hos mig själv. Här kommer jag förmodligen vara resten av kvällen.
Jag känner inga andra förutom mig själv som inte har ett liv idag.

Fett trevligt.

Ledighetsångest

Nu är det lördag. Då har man ledigt.
Vad ska man göra med sin lediga dag då? Och sin lediga kväll? Ångesten drar på.

Jag trodde man skulle ha ledigt för att vila och göra som man vill.

Så är det inte för min del.

Man måste hålla tassarna igång hela tiden så man inte hinner stanna upp och tänka.
Tänk om man stannade till och tänkte? Tänk om man råkade tänka på nåt man inte vill tänka på?

Så nu åker jag till Sveriges största köpcentrum.

Om jag inte där kan hålla mig okkuperad ett par-tre-timmar, ja då tror jag det är något fel på mig.



image57

Vågad

Då jag flyttade till Svea-riket för nästan fem år sedan hade jag aldrig i verkligeheten gått in på en pizzeria där man på fullt alvar kunde få banan på sin pizza. Man har ju sett Teenage-Ninja-Turtles som tecknad film på tv, ni kommer säkert ihåg - de älskade pizzor och hade allihopa konstiga pizzkombinationer. En ut av de hade banan på. DET kommer jag ihåg. Som 10-åring tyckte att detta var det märkligaste jag hade hört.

Då den värsta banan-på-pizza-chocken hade lagt sig för si så där fyra år sedan, har jag i all hemlighet sneglat på varianten varje gång jag har stått inför pizza-val-dilemmat. Först i ren avsky, men eftersom tiden har gått har jag känt en sorts dragning. Ja, nästan som en utmaning har det blivit; Vågar jag idag?, efterföljt av; Nej..Jag har alltid fegat ut i sista sekunden. 
Men idag har jag inte riktigt varit mig själv ändå, så jag tyckte det var lämpligt att fortsätta i samma spåret.

Så nu kan jag äntligen med stolthet säga att jag vågade. Jag har ätit en Pizza Prinsessa med tomatsås, gratinerad mozzarellaost, banan, ananas, jordnötter, räkor och kyckling.

My verdict?

I was intrigued.

Det smakade lite som en Flygande Jacob, fast i pizzaform. Inte alls så pjåkigt.
Jag kan nog lätt äta denna pizzan igen.


image55
 


Nu i efterhand är det bara en sak som stör mig; Varför heter den Pizza Prinsessa?
Vart i allsin dar har de fått namnet ifrån?

Märkligt.


Demented

Som rubriken antyder, känner jag mig inte helt som mig själv idag. Det började med att jag sov urdåligt inatt och vaknade var och varannan timme. Sen gick jag i skolan och var lite fnittrig pga denna sömnbrist i samband med spänningen inför infektionstentan. Jag kan bara berätta att det antagligen gick så bra att detta skulle kunna bli den andra tentan jag under min femåriga utbildning spikar. ;)

Efter tentan var det som tradition tillsäger; dags för tentafika.

Idag slog jag på stort och köpte både en biskvi och en kopp kaffe. Bad idea kan jag ju meddela.

Låt oss säga att jag är lite känslig för ämnet koffein. Detta ämnet i kombination med ämnet socker gör att jag efter en halvtimmes tid kan beskrivas som 10 duracellkaniner på speed. Känslan i kroppen är att den vibrerar okontrollerat och känslan i huvudet är att tankarna flyger så fort att jag inte ens hinner uppfatta vad jag tänkte på.
Detta vill alltså säga att jag i princip sitter och svettas på plats. Käften går kontinuerligt utan en paus för inandning. Jag blir torr i munnen och känner mig dehydrerad, och gestikuleringen tar en sådan form att allt och alla i åtminstonde en och en halv meters radie borde vara i ständig rädsla för en plötslig örfil eller vält/krossning.
 
Detta stadie brukar hålla i sig en till två timmar. Sedan kommer the major (CRASH)landing. Då är jag också som nerdrogad, fast på lugnande och sövande medikamenter.

Jag lyckades ganska väl att undvika landningen då vi gick ut på en speedprommis runt ena sjön i Solna efter fikat och innan lunch. Sen återfick jag också några krafter från thai-maten och (coka) colan till lunch.

Kl. 14 var det dags för KFS-möte. Det gick hyffsat. Fast kl. 15 var det fikapaus. Jag var så himla upptagen med att prata med trevliga kollegor att jag glömde bort mig. Innan jag visste ordet av det, hade jag smällt i mig en rejäl bit kärleksmums samt en till kopp kaffe.

Jag vet inte riktigt hur jag resonerade då jag tog till mig av detta fikat. Förslagsvis kan vi väl säga att jag inte tänkte alls. Men att gå på samma speedsmäll var outhärdligt för min kropp. Plötsligt under mötet när Rektorn presenterade årets studier och C-uppsatser, fick jag för mig att framför hela rummet presentera mig och tacka alla medverkande medlemmar för deras insats i vår studie - att denna insats var ovärderlig för oss som försöksledare och bla bla bla.

När mötet (och även jag) var färdigt vid halv sex kände jag mig bara som en trött och smutsig crack-hora. Anledningen till att jag kände mig smutsig, var ju pga att jag hela dagen som sagt suttit och halvsvettats hela tiden när jag vart kaffe/socker-hög. Jag kände mig så ofräsch att jag inte visste vart jag skulle ta vägen - annat än direkt hem så fort som överhuvudtaget möjligt och in i duschen, förstås. Känslan var ung. som att man har vart på ett rejält träningspass på morgonen, inte duschat, utan tagit på sig kläder direkt över svetten och sen gått på jobbet.

My skin was practically crawling.

Nu har jag duschat. Jag tror aldrig jag känt en sådan lättnad över att se en dusch. Jag hann faktiskt inte ens tända lamporna då jag kom inför dörren.

Men nu måste jag kila. M. hämtar mig om fem minuter, och jag har inte ens packat för helgen.




image56

Överlag nöjd

Jag hann då otroligt nog att åka till stan och köpa min nya fina resväska!! Jag hade först tänkt ta den röda, men då jag såg att de hade svart, tog jag faktiskt denna. Lite konventionellt och tråkigt skulle en del tycka. Och ja, jag håller med. Väskan är dock menad för att ta med sig på planet som handbaggage, och för några ivriga spånare kan den kanske se aningen för stor ut. Och alla vet ju att svart verkar slimmande, så då blev det så :) Men den är jättefin. Kan visa upp kort på den sen om någon ens skulle vara intresserad. Något jag har svårt att tro.

Dessutom hann jag också plugga lite. Dock inte tre timmar med V., men en snabb halvtimme för mig själv. Jag har god koll på instuderingsfrågorna trots allt, så jag är relativt lugn.

Jag gick också på röntgenredovisningen, men gick efter halva tiden. Föreställ er en stressig dag, där man helt plötsligt ska ligga ner på en mjuk och skön behandlingsbänk i ett nesläckt rum (för att röntgenbilderna ska synas bättre på skärmen) och lyssna till en monoton röst berätta om någon artoshöft och stel nacke..Ja, ni fattar, man kan ju knappt hålla ögonen öppna.

Men nu blir jag aningen stressad här av en M. som hoppar upp och ner och är hungrig. Vi skal gå och köpa pizza. Lyxa till det helt enkelt med lite smarrig skräpmat på en torsdagskväll. Måste ju öva upp magen nu när helgen närmar sig och skräpmat är (hyffsat) tillåtet. ;)

God torsdagkväll önskar jag er "alla". ♥

Stressigt

Vilket jävla jagande det har vart hela förmiddagen.

Jag har:

- Tvättat, torkat, vikt ihop och lagt tillbaka i garderoben fem maskiner med tvätt
- Sprungit 5 km och gjort en tre minuters rodd.
- Dammat av, torkat av, städat, dammsugit och svabbat hela lägenheten
- Gått ner i soprummet och sorterat sopor, papper/papp, flaskor och batterier
- Duschat
- Kikat fem minuter på instuderingsfrågorna till tentan imorgon.

Jag har inte:

- Torkat och fixat håret
- Pluggat
- Vart i stan och köpt resväskan
- Ätit lunch

Jag har magsyran helt ut i tårna känns det som. Hur ska jag hinna?
Om tre timmar måste jag vara i skolan på en fuckings röntgengenomgång i tre timmar. Det är obligatorisk närvaro, men jag känner väl att om jag ska nerprioritera något, måste det bli detta. Fast man kanske ska ta sig dit, sitta där en timme och sen gå? Bara så man hinner få den där jäkla närvaron liksom...

Jag älskar att vara lite bad girl! Fniss! 

En tanke..

Om jag har tur är inte V. lika girig som mig, och då har hon kanske en kanelbulle eller två kvar från i tisdags.

Fast jag vet inte om jag vågar hoppas. 

Effektivitet

Idag ska jag tvätta fem maskiner med tvätt. Jag ska springa. Jag ska städa fint. Jag ska plugga tre timmar med V till infektionstentan som är imorgon. Jag ska åka på Wedins klubbdag för att köpa en ny resväska när det ändå är 20% rabatt. Jag ska åka till skolan och ha lektion mellan 16-19. Dvs, inte lektion, utan obligatorisk närvaro vid röntgenfallsredovisning.

I can't wait.


Måttlig ångest

Jag gillar kaviar. Väldigt mycket. Dvs, Kalles kaviar med färskost. Den vanliga kaviaren är jag inte så förtjust i. Den med ägg tycker jag låter väldigt läskig (ägg på tub!?!?) och den med banan har jag helt enkelt inte vågat prova.

Nej, Kalles randiga med färskost litar jag på. Den är trygg. Den är god. Och speciellt god är den på knäckemacka.

Då jag nästan hungrade ihjäl vid 20-tiden ikväll, insåg jag att det var just detta jag var sugen på.
Tyvärr var det inte mycket kvar i tuben, något som provocerade fram en liten ångest hos mig (eftersom jag brukar vara rejält hungrig och därför hungrig på MÅNGA knäckisar).

Med en större lättnad i kroppen konstaterade jag att tuben räckte till fem knäckemackor.

Tillsammans med två kokta ägg och ett stort glas mjölk, kunde jag lugnt klappa mig på min (gravidliknande) mage och rapa mig mätt.

image54


Imorgon måste jag dock komma ihåg att köpa en ny tub. Annars kan det gå riktigt, riktigt illa.

For your information

Om jag trycker ner näsan och lyfter upp läpparna, så kan jag pussa mina näsborrar. Skum känsla.

Upp i ottan

Nästa vecka åker jag hem till Norge på påsklov.

Först hade jag beställt flygbiljett på tisdag kl. 1700. Men nu har jag efter mycket velande fram och tillbaka med min Mamma ändrat min biljett till onsdag morgon kl. 0720 (!!!). Grejen är att jag ska åka upp till Trysil (skidåkställe) direkt från flygplatsen och joina henne och hennes kille där för att ha några trevliga dagars långfärdsskidor-åkning. Det är tydligen krångligare för min kära moder att hämta mig på busshållsplatsen i Trysil kl. 22 på kvällen än kl. 11 på tågstationen i grannstaden.

Detta betyder att jag måste kliva upp ung. vid kl. 0400 på onsdagsmorgonen. OH JOY! Om flygplanet dessutom är försenat (något som är relativt standard vad gäller Flynordic/Norwegian), måste jag vänta på flygplatsen i två-tre timmar innan nästa buss/tåg går.

Ibland känns det faktiskt lite snopet att M. flyttade från Märsta till söder om söder.

image53

Snark.

Sagging rope sign

Jag solade i solarium i förra veckan. Över ansiktsdelen fanns det speglar. Man kunde alltså se sig själv medan man solade. Jag måste säga att jag är tacksam för att man inte går omkring och ser sig själv i ultraviolett ljus hela dagarna. Då hade jag nog skjutit mig själv för länge sen.

Men nog om det; Förutom att mitt ansikte var alldeles blåprickigt (och därmed avslöjade alla hudorenheter jag tydligen har) lade jag också märke till att jag har fått rynkor. Dvs, EN rynka under båda ögonen. Den sträcker sig från näsroten och ut. Den följer på något sett ögats ovala form och fungerar som en inramning av de kommande påsarna. Mycket trevligt.  

Då den första ångesten hade lagt sig över att hitta den första ordentliga rynken i mitt 25 åriga liv (kråktårna räknas inte!! De illustrera bara att jag har skrattat en del!!), blev jag lite fascinerad. Det verkar som om jag har ett radiologiskt tecken i ansiktet. Rynken ser ut precis som den såkallade "Sagging rope sign" som man ibland hittar på röntgenbilder av folks höfter. Till er som inte har pluggat radiologiska ämnen, så säger detta er kanske inte så mycket. Men ni fattar ju ändå principen. Ett rep som inte är stramt. eller nåt.

Jag har till och med varit så generös att jag tagit fram bildbevis;


             
Mitt höger öga                De blå pilarna visar       Ett inte-så-tight rep
                                          fenomenet på
                                          denna rtg-bild av en
                                          höger höft

Nu är det ingen återvändo. Det var det jag visste då jag inte kunde stanna tiden veckan innan jag fyllde 25.

It's all downhill from here.


Skrattretande

Har ni kollat in programmet som heter "Grannfejden" på TV3?

Haha, fy fan vad läckert! Vilka jäkla amöbor som bor runt om i Sverige!

HAHAHA!

image49

Mindre flyt.

Okej, det här gick ju JÄVLIGT bra.

Kl. 1830: Anlände gymmet

Kl. 1855: Tråckat iväg 3.3km på löpbandet

Kl: 1900: Uppvärmning på boxningen

Kl. 1905: Parad ihop med instruktören P. (eller "Ondskan" som jag brukar kalla henne) pga ojämnt antal deltagare på passet.

Kl. 1908: Axeln går ur led, och en chockerad Ondska undrar om hon kan hjälpa mig. Jag väser att jag måste få av mig de förbannade handskarna.

Tyvärr tog det lite tid innan jag fick tillbaka ledhuvudet där det hör hemma, så allmänstatus blev lite väl påverkad.
Fick sitta ner ett litet tag (som en jävla mupp) och andas då arm-skiten inte ville lystra min hjärnas signaler om att röra på sig. Dessutom mådde jag så illa att jag trodde jag skulle få hälsa på kanelbullarna än en gång idag.

Sen när jag kunde stå på benen igen, var det bara att skamset hänga handskar och mitsar på plats, ta sitt jäkla pick o pack och gå därifrån. Efter 15 minuter.

Fan också. Känns jäkligt pinsamt. Men mest av allt är jag lite pissed. Jag behövde och ville verkligen träna idag.
Nja okej, kanske inte VILLE. Men jag ville definitivt då jag inte fick!

Jaha. Nu får det bli 1.5mil imorgon. Undrar på om man ska börja ladda med de resterande två kanelbullarna som finns kvar.

Flyt

Jag har nog gett upp pluggandet för idag. Inte tillräckligt mycket gjort. Egentligen, men jag får vara nöjd. Kom mig nästan igång med hepatit-sjukdomarna, men där sa det stopp.

I surrender! Den vita flaggan är nu uppe och vajar i vinden.

Med sex kanelbullar i magen ska jag strax bege mig iväg till gymmet för att springa halvmilen (som kompensation för att jag inte sprang igår) och sen ska det boxas en timme (innan två och en halv veckors uppehåll).

Fast nu ser jag att "Deal or No Deal" har börjat. Av erfarenhet vet jag att jag har svårt att slita mig från detta program.

Jag kanske måste springa 1 mil imorgon istället. Kul.

Vardagsvisdom

"Även om vi går sakta kommer vi fram till slut."

/ Ur "En härlig bok".


Bullkalas!

Åh, ljuvliga, ljuvliga kanelbullar.

Tyvärr finns ingen mjölk här hemma, så det får bli bullar och saft istället.

Ett riktigt ordentligt bullkalas med andra ord!

Tack till V. Grymt goda!

     

Det luktade kanelbullar i hela trapphuset...


Svårigheter

Jag har officiellt börjat få ont i hjärnan. Jag läser om Cytomegaloviruset och har tappat min kognitiva förmåga.

Jag förstår inte längre vad jag läser om!

Det är en konstig känsla när kroppen är vaken men hjärnan säger att den inte vill lära mer. Den håller på att somna, även fast resten av mig är vaken. Det är ju lite dumt eftersom att vi har denna tentan redan på fredag. Imorgon har vi lektion. Finns helt enkelt inte så mycket tid kvar för plugg.

Jag tröstar mig med att jag efter denna tentan bara har (efter mina beräkningar) en tenta kvar innan slutexaminationen.

Strange. Ver' strange.

Kuriosa

Man odlar fram influensavirus på hönsägg.

Där ser man!

Weee!

Fick nyss ett sms av min granne, goda vän och med-norska V. Vi sitter båda och pluggar till samma tenta för tillfället.

"Er du hjemme?"

"Ja!", svarade jag.

Sekunden efter ringer hon upp;

V: Jeg er så innmari sugen på noe
Jag: Javel?
V: Ja, og da tenkte jeg kanskje at du også er sugen på noe.
Jag: Åh? hva da?
V: Kanelboller, men jeg trenger sukker.
Jag: Jeg har sukker. Noe mer?
V: Litt kanel
Jag: Ok!
V: Kommer opp nå.
Jag: Ja!

Nu ska jag om en stund få äta kanelbullar. Hembakade. Och jag behöver inte ens baka de själva! Muahahaaaa!! Jag kan bara sitta här och plugga vidare intills kanelbullens timme är inne! :D

Ja, just det. Tillbaka till plugget.

Duttig

Nu har jag faktiskt pluggat i två timmar. Nästan. Åtminstonde 1 1/2. Har inte kommit så långt, men jag tror jag har lärt mig en del.

Är trött och hungrig. Så nu är det dags för lunch. Är sjukt sugen på scampi. Märkligt, har aldrig känt ett sug för jumboräkor förut. Men såna har jag inte. Det blir nog soppa, ägg, morot och fralla med ost som vanligt ;)

Sen är det ganska trevligt väder ute. Efter så många dagar med "ruskevär". Ska man kanske gå på en härlig frisk-luft-är-sunt-när-man-pluggar-promenad?

Mycket möjligt.

Plugga bör man, annars dör man!

Det är meningen att jag ska plugga. Jag SKA plugga. Jag MÅSTE plugga.

Nu är klockan 10.04, och hittills har jag ändå kommit på en jädrans massa andra saker som jag "måste" göra.
Detta innebär självfallet studien. Men den är ju viktig, så den kan man ju offra tid till tycker man. Fast ändå måste jag plugga! Men nu har jag åtminstonde lyckats skrapa ihop två till kandidater. Härligt!

Sen är det ju givetvis viktigt med mail, facebook och att läsa andras bloggar. Och att skriva i egen blogg. Så att mina kära läsare inte får alldeles för stora abstinensbesvär.

Man måste ju också ringa skolan och prata med Erika på telefonen. Och fråga en massa saker som hon inte kan svara på. Men Åsa är ju sjuk (som vanligt?), och någon måste ju lyssna på mig. Annars dör jag.

Så, nu kan jag korsa av bloggskrivning på listan. Nu ska jag bara diska lite tror jag, så är jag nog redo att plugga sen. Men jag måste möjligvis också gå ner i tvättstugan och se om det finns någon tid åt mig där idag. Jag är ju trots allt despo efter rena kläder.

Man kanske ska börja tänka på lunchen snart. Blir så djävulskt hungrig av att ha så mycket att tänka på.

Jag har dock definitivt blundat för min skitiga lägenhet. Den ska jag INTE städa förrän på torsdag. Minst.
Alltså, allvarligt! Jag lovar.

Ska plugga nu. Snart.


hmmm...

Läste precis i min kompis Helenas blogg att vårtrötthet och vinterdepression kan bero på D-vitaminbrist.

Alltså fallerar nog mina egna teorier där jag tog upp ämnat för några dagar sedan.

Dummelidum

Det blev inte så mycket pluggande ikväll. Och inte så mycket springande heller.

Jag som hade tänkt vara så duktig!!

Fastnade istället framför en massa bloggar på datorn som jag bara inte kunde sluta läsa; "bara ett inlägg till..bara ett till..ett till bara.."

Men jag lyckades iaf att hejda mitt ostbågesug med lite kvällsmat. Inte så himla nyttigt kanske, men hemskt mycket nyttigare än ostbågar. Tror jag.

Två av mina fantastiskt goda (bäst i världen tror jag nog) frallor (som jag VET är nyttiga) lätt uppvärmda med stekt halloumi-ost, toppad med lite sweet-chili sås.

image45

Relativt gott, men jäkligt salt! ;)

Argh!

Jag är så oändligt sugen på ostbågar.

Den enda jag kan "tacka" för mitt lidande är
Egoina.

Bajskorvigt!

Godis

Godis

Jäkla sugen på godis idag. Plockgodis alltså.

Men det är måndag. Och jag åt ta mig fan nästan ett halvkilo igår. Det får räcka tycker man.

Men jag vill ändå ha. suck!

Måndagsmys


Måndagar brukar förknippas med prustar, suckar och stön. Åter tillbaka till vardagen, och man har en heeeeel vardagsvecka framför sig.

Därför gäller det att ta vara på vardagsmyset, och då speciellt dom dagar som brukar kunna vara lite extra tunga.

Så nu ska sätta mig ner i "soffan" med en härligt, god portion risgrynsgröt och belöna mig med ett avsnitt av Medium innan jag börjar repetera dagens långlektion med allskens virus och skitinfektioner innan ett träningspass ikväll.

Helt plötsligt blev måndagen mycket trevfligare! :)

Mmmysmåndag till er "alla"!

(Alla inom " därför att ni varierar att vara mellan 0-10 läsare pr dag.)




Måndagsmys

Söndagslatcho

Idag har vi i princip inte gjort något alls.

Drog mig ur sängen vid tie. Tog en dusch. Pluggade och åt frulle under en timme.
Sen skulle vi egentligen promenera till Farsta C., men med regnet tog vi bilen istället.

M. har tyvärr fått jätteont i tandköttet bak där visdomständerna är på väg upp. Därför åkte vi hem tidigt från Farsta och slappade med en matine på tv3 och lite tagliatelle med köttfärssås. Och en jädrans massa plockgodis. muaha.

Eftermiddagen/kvällen spenderades med att övningsköra runt i Stockholm för min del!! :D Jag var jätteduktig, och inte panikslagen en enda gång. Muaha! Körde runt en timme på söder, slussen, gamla stan, centralen, kungsholmen, bromma och solna. Sen tog vi en pit-stop hos Tyra och Morten innan M's tandköttsvärk blev för illa och vi åkte hem till Gubbängen istället. Stackars lilla bumlan har nu tagit två stk. Alvedon. Hoppas det hjälper på lite. Imorn ska han nog ringa tandläkarn.

Nu har man käkat igen. "Blixt-pizzor". Dvs, bröd, tomatsås, salami, ost och kryddor i ugnen i tie minuter. mums.

Slänger med en liten kvällsbild från Gubbängen.



Gubbe2


Ha en trevlig söndagskväll alla. Imorgon är det ansvar och vardag igen.

Därför ska jag nu trycka i mig det sista av plockgodiset innan helgen är slut. Inte alls destruktivt tycker jag. haha.

Irriterad

Jag kan inte förstå hur jävla svårt det kan vara att göra något åt saker här hemma. Han påbörjar hela tiden new shit som behövs göras, men han avslutar aldrig ett projekt.

Sedan ung 9. Januari har garderoben i sovrummet varit färdig förutom handtagen som man skulle ha satt på. "men jag gör det någon kväll i veckan" är ju standardsvaret. Är det gjort då? NEJ!
Och nu har han satt ihop ett och ett halvt nattduksbord. Lådorna är fortfarande inte sammansatta till det ena bordet, utan bara ligger omkring. Jag pallar inte mera. Nu har det sett ut så här i snart fyra månader. Halvfärdigt hela vägen. Okej, TTT, men detta är ju jävligt drygt. Grejer överallt. Fattar inte hur man orkar bo så här! Jag hade tappat förståndet för länge sen.

Men vad görs då, den tiden man själv pluggar till infektionstentan nästa vecka?

Ja, inte viker han tvätt iaf. Och inte fixar han handtag till garderoben. Och definitivt fixar han INTE lådorna till nattduksbordet.

Han spelar Wii.

Och sen frågar han varför man är irriterad.

Mys

Jag bjuder på en liten mysbild.

Kanske inte alla som uppskattar detta, men I don't give a crap.

Min blogg, my choice! Muahahhaha...

blö

Saknar min esklin lite. Ska bli trevfligt att ses sen efter jobbet ikväll.


Pest eller kolera?

Detta är viktigt att ta ställning till. Faktiskt.

Pest eller kolera?

Och fortfarande vet jag inte hur jag ställer mig till detta. Till och med idag, med vårt samhälles medicinmöjligheter vet jag verkligen inte hur jag ställer mig till detta. Inga av dessa sjukdomar är SÅ dödliga nu längre med dagens möjligheter.

Hmm...

Extrem feber, frossa, kräkningar, möjligtvis diarre, möjliga bölder i ljumskar och armhålar, blod i lungor, osv.

VS.

Extrem vätskeförlust genom 20-30 liters diarre pr dag?


Jag tror faktiskt att jag väljer kolera i såna fall. Nej, det är inget roligt att simma i sin egen skit, men jag vet inte hur mycket jag skulle uppskatta brinnande, svidande konstant smärta i armhålor och mellan bena..

Fresh! Som tur är riskerar jag tydligen inte att få Kolera. Enligt Martin Grimåker (Infektionsöverläkare på Karolinska). De kolerabakterier som kanske någon gång skulle korsa min väg, borde vara i alldeles för liten mängd för att kunna överleva min magsyra.

Frågan är då alltså om man har något val i ställningstagandet?


Erbjudande

Okejrå..Nu ringde en kompis och frågade ifall jag ville komma och dricka lite drinkar hemma hos henne och hennes sambo och roommates om en timmes tid.
Det låter faktiskt riktigt trevligt och jag vill.
Men när jag känner efter vet jag inte om jag orkar.
Klockan är trots allt snart halv nio och innan jag är där är klockan halv tio.

Innan man vet ordet av det, har det hunnit bli riktigt sent. Och jag måste faktiskt plugga imorgon innan jobbet.

Bleh, jag förtjänar inte ha kul på fredagar.

Åter Helg..

..Och jag är alldeles själv. Det är lite patetiskt, men jag blir faktiskt ledsen, liten och närmast lite deppad när jag är själv på en fredag kväll. Varför är det så egentligen? Det är ju faktiskt inte annorlunda från att sitta hemma själv efter träningen en vilken som helst annan dag i veckan?

Så varför blir jag så ensam då?

Jaja, helgerna ska man liksom ha kul, ha mysigt, eller åtminstonde sällskap. Men nu är det faktiskt så att jag bor själv, och M. är hos sin kompis M. och snackar skit.

Dem jag har försökt ringa, prata med på MSN eller skickat meddelande till svarar inte. Punkt.
Tragiskt, eller bara otur?

Det bajsiga är att imorgon ska jag ju jobba på kvällen, så det är ju inte som att detta är den mest eventrika helgen direkt.

Frågan är om jag antingen ska bädda ner mig ordentligt i ensamheten och verkligen trycka hårt och intenst på känslan, eller om jag för en gångs skull ska ta mig i kragen och försöka göra något åt situationen UTAN att tycka synd om mig själv.

Well. Jag får helt enkelt svälja det sura äpple och titta vidare på postkodmiljonären. Som nu tydligen är slut.
Då får det bli något annat skräp som kan krossa min kreativitet.

Bra dag. Verkligen. Haha.

Äckel-päckel!

Idag MÅSTE jag hinna städa. Annars blir det inget förrän nästa vecka, och jag vägrar bo i en jävla svin-sti längre.
Jag vet inte hur många bananflugor jag har mosat och bekvämt "droppat" på golvet sedan sist jag städade. Sen finns det nog säkert tillsammans med dammråttorna som i princip består av mina döda hudceller också några nagelklippningar och annat överallt. Min toalett överflöder säkert av äckliga bajs- och kissbakterier. Och mensbakterier dessutom.

Näh, fy fan vad äckligt. Vad äcklig JAG är. Usch. Borde anmäla mig till den där tv-serien som har börjat nu. Där man röjer i sveriges vidrigaste hem. FY FARAO! Nu dyker väl snart silverfiskarna upp här också! YEUCH! 

Men över till något helt annat; Jag ska hinna träna idag. Och duscha och äta lunch. Och vara i stan vid fyra. Min kommande sambo M. ska inspektera de gardiner jag förslagsvis har plockat ut till hans nya vardagsrum. Spännande.

Nu e klockan strax ett. Tiden är inte på mitt lag idag känner jag.

Tenta..

..imorgon. I praktisk Geriatrik, dvs. gamla människor och hur man tar hand om dessa. Jag har inte pluggat något förrän nu, för det finns egentligen inte så mycket att plugga. Några få A4-sidor, och det mesta är antingen gammal skåpmat eller filosofiskt pjatt. Men man tänker ju lite omkring detta. Hur kommer jag själv att vara när jag är gammal?

Ålder idag är så himla individuellt. Vissa vill leva för evigt, och idag finns faktiskt många möjligheter för att göra livet så långt och "ungt" som man bara kan. Bara man har pengar.

Vem är gammal? Finns det egentligen en åldersgräns? 65 har blivit som en politisk bestämmelse av att NU är du gammal.

Men ålder är så himla individuellt. Vissa känner sig gamla redan i 40-50 års åldern, medan andra känner sig inte en dag över 20 när de är 75. Vissa är beroende av hjälp för att sköta sin personliga hygien redan vid 60 och andra sköter fortfarande sig själva, sina husdjur, sina dagliga sysslor, sina stora hus och sin trädgård i en ålder av 95. Och då har de även energi för en skön liten 5km promenad runt sjön.

Inget vet exact varför eller hur man åldras. Det finns massor av teorier och sannolika förklaringar, men helt 100 är man ändå inte. Det finns dock ingen tvekan om att gener har mycket med saken att göra. Har man föräldrar som blivit 100 år, finns risken att man själv hamnar där någon stans. Har man föräldrar som dog i hjärtinfarkt eller cancer vid 50 års åldern, finns givetvis risken att man själv går bort där omkring.

Åldern påverkar kroppen och dens vävnader. Vävnaderna tappar sin elasticitet och sin hållfasthet.
Vid 30 års ålder börjar ledband och senor att tappa sin elasticitet.
Vid 40-50 års ålder börjar man tappa sin muskelstyrka successivt.
Vid 50 års åldern börjar man tappa skelettet, och den som då inte har jobbat upp ett bra skelett genom livet, lider större risk av att drabbas av något så förstörande som benskörhet.

Gener spelar dock inte en 100% roll. Sköter man sig med nyttig mat och motion, är mycket räddat. På trots att man kanske har en taskig genpool.
Inaktivitet påskyndar åldrandet, medan aktivitet fördröjer processen.

De flesta tror i sin ungdom att inget kommet att hända de. Vaddå sköta mig? Jag mår hur bra som helst! Ålderdomen är ljusår borta och det känns meningslöst att skulle tänka på sin hälsa vid det laget. ALLA tänker så. Alla utom kanske några få stackars människor som inte mår så bra psykiskt och möjligtvis har ätstörningar eller lider av andra tråkiga psykiska besvär.

Om man ska ha en god chans att leva gott som pensionär, så måste man sköta sig i stort hela livet igenom.

Självfallet spelar inte bara fysiskt in här. Ens mentala status påverkar onekligen väldigt mycket. Många äldre människor lider av depressioner, demens sjukdomar eller har upplevt stora psykiska trauman i livet.

Och inte minst, hur ser deras sociala status ut? Har de nyss förlorat sin livskamrat? Har de någon i sitt liv som familj, vänner, sysselsättningar, hobbyar?

Har de något som gör livet värt att leva?

Jag gissar på att å sköta sin mentala hälsa, sina relationer till andra runt omkring och kanske släppa det här jobbet tidigt någon dag i veckan kan vara lönsamt. Behöver man verkligen den där hundringen lika mycket som kanske en mysstund i parken med sin son?

Genom de år jag har jobbat på äldreboende, för hemtjänsten, som personlig assistent osv, osv, så har jag upptäckt att de flesta människor när de blir gamla, kan hamna inom en av två kategorier;
Antingen blir de sura, bitra kärringar och gubbar som stöter bort alla som vattendroppar på teflon, eller så blir de kärleksfulla, snälla, förstående och inte minst tacksamma för sitt liv och de människor som finns där.

Personligen hoppas jag att jag hamnar i kategori 2. Och om jag skulle råka att hamna i kategori 1, hoppas jag någon bitchslappar mig hårt och pratar lite vett i skallen på mig.




Tenta

Funderingar...

Jag har kommit fram till att jag förmodligen är en rätt tråkig person. Alltså, nu menar jag väl inte personligheten. Får väl sällan känslan av att folk tycker jag är tråkig att umgås med, men mina upplevelser sådär genom livet hittills.

Jag har egentligen alltid varit en väldigt duktig och snäll flicka, förutom föräldrar-agget hemma och rökningen. Men annars har jag faktiskt aldrig gjort något galet. På riktigt. Jag har vart ganska tråkigt helt enkelt har jag kommit fram till. Jag har inga sjuka grejer att berätta från min ungdom. Inte ens från studietiden har jag några crazy att snacka om. Mest har det gått i att faktiskt plugga, sitta framför datorn, titta på tv, gå på bio, träna och lägga mig kl. 22 på vardagar. En och annan fest once in a blue moon, men rätt sällant faktiskt.

Jag har väl aldrig riktigt känt behovet av att göra något ovettigt om man säger så, men jag vet inte om det är för att jag är rädd, eller om det är för att jag tänker på konsekvenserna. Det är väl bra att tänka på konsekvenser, men någon gång ibland liksom...De flesta har iaf någon jättesjuk upplevelse att snacka om. Men inte jag. Det konstiga är att jag inte heller anser mig själv som någon ospontan individ. Jag kan ibland få infall som jag följer bara så där. Men en liten risk-analys föregår väl alltids. 

Antingen får jag gå ut och göra något riktigt sprillans galet, eller så får jag inse och acceptera att jag aldrig kommer att ha någon vild historia att briljera med på vuxenfester.

Jag har inte riktigt bestämt mig för vilket alternativ jag kommer gå för än. Fortfarande har jag åtminstonde 3 1/2 månad kvar som student. Man vet aldrig!

Ska fundera ett tag till på saken.

Sol, sol, strålande sol!

Nåja, ljusrör iaf.

Nu har jag solat. Jag fegade lite med bara 9 minuter och hälften bara av dessa med ansiktssol. Men let's face it, jag har inte sett solen sedan augusti och jag lärde min lexa förra gången då jag råkade glömma solskydd i ansiktet. Inte hittade jag den förbannade solkrämen nu heller. 
'Nough said.

Eniwei,

Skönt var'e!

I dimman

Jag är lite nyfiken på en sak.

Varför segar man ihop och blir allmänt tröttare när det blir mörkare vintern är på gång?

Jo, men det är ju lätt att svara på tycker de flesta; Sol och ljus tolkar kroppen som att; "nu ska man vara vaken och jobba på", men när det mörknar, så utsöndrar hjärnan ett hormon som gör oss avslappnade och trötta. Man ska nu vila. Okej, I get that.

Men vad är denna vårtröttheten då som alla pratar om?

Nu har jag gått runt och segat i flera dagar. Särskilt när solen skiner blir jag helt slut så där på eftermiddagen någon gång. Vill bara sova!

Jag har tänkt lite på saken och kommit fram till några möjligheter som jag själv tycker är väldigt logiska.
Så klarrrt!

1. Man är helt enkelt inte van! Hela vintern har man gått runt som i en dimma där kroppen tror att det är natt 15 timmar om dygnet. Allt solsken går till huvudet på oss helt enkelt! Som en overload! Kroppen fattar inte vad som händer! Och alla denna överstimulering leder till att man helt enkelt blir toktrött.

2. Allt solljus är ovant för ögonen och man anstränger sig med all kisningen. Alla vet ju att man blir fort trött om man överanstränger ögonen.

3. Mörker- och ljustiden ger oss nordbor en extra svängning i hormonapparaten. Varje gång det börjar bli vinter eller vår, chockas våra nerv- och hormonsystem mycket mer än för de som bor andra ställen på klotet, och resultatet är att man när solen tittar fram börjar vandra runt i en vårkåt dimma - Alla vet att sånt tar musten ur en.

4. Att man efter några månader i mörkrets tid börjar sakta omvandlas till en vampyrliknande art. När solen kommer tillbaka är man så van vid mörker och vampyren i oss att solen helt enkelt signalerar för oss som för en vanlig vampyr att det nu är dags att lägga sig.


Men visst låter mina teorier ganska logiska?

Tänk sommar..


Tänk på sommarstugan.

Tänk att du har semester.

Tänk att du är bekymmersfri.

Tänk dig att solen värmer dig lullig.

Tänk dig en kall öl, på en varm sommarkväll.

Tänk dig skratt, gitarr och grillning efter en dag med sol och bad.

Tänk dig att somna utmattad i din sköna svala säng bakom öppna fönster beklädda med myggnätting.


80001-36



Mina nya sängkläder från Ikea provocerade just fram de känslorna i mig. Och för bara 79kr pr stk tyckte jag de var ett kap :) Har verkligen helt kärat ner mig i de vackra och söta. Och jag som inte ens är särskilt keen på just sådant. Men faktiskt måste jag erkänna att jag tycker oerhört mycket om dem. Myspys!

Och jag sov jättegott. Som en stock. Som om jag vore bekymmerfri och på semester i sommarstugan.

Om jag nu bara hade haft någon sommarstuga.

Blommigt


Fina! :)


80001-37

Monday morning blues

Jag behöver väl inte ens uttrycka att det är måndag igen. Vädret är grått. Jag har massor jag borde gjort, men ingen struktur på skiten, så då känns mycket ganska meningslöst och tråkigt. Dessutom är vädret grått och typisk Stockholm senvinter-fult. Eller, ta vilken som helst stad i hela norden nu den här årstiden. Eniwei. 

Helgen har ju vart trevlig. Vart på IKEA både lördag och söndag. Blir nog ett tag innan jag alstrar tillräckligt med energi och åker tillbaka igen, men nu börjar det bli fint hemma hos M. Igår fick vi upp gardinstången, så min plan är ått åka ut och kolla efter gardiner till vardagsrummet någon dag den här veckan. muahahaha....Han ville godkänna först, men jag tycker han kan fetglömma just det. ;) Jag har väl bättre smak än honom iaf. hahahhaha, nu kommer han rynka på näsan om han läser detta...tihi..

Igår köptes det även nattduksbord och lampor. Hann bara med min sida av sängen dock. Det blev fint, men jag tycker lampan skiner lite för "kallt". Nattdukslampor borde ha ett varmt gulaktigt ljus känns det som - myspyssken i sovrummet, eller hur? Måste försöka hitta någon glödlampa som kan ge det intrycket.

Jaja, borde väl få i mig någon frukost nu. Tänkte ta mig till ett par MVC idag och komma på överraskningsvisit.
Kan bli spännande. Men nu jävlar. Hela utvecklandet har stannat upp, vi behöver få lite friskt blod i MVC's ådror och få upp ångan igen så de vill skicka fler tjejer.

pöss pöss


Soffpotatis

Ikväll har jag ätit thai-mat och massssssor med Haagen-Daz "Chocolate Midnight Cookie Ice Cream". Eller nåt sånt. Det var helt enkelt oreo cookies i chokladglass med choklad sås iblandat också. Gott som tusan. Men nu är jag mätt. Lite för mätt.

Det är konstigt hur det är så att godis, chips, glass osv smakar allt ihopa jättegott och man bara måste ha mer intills det ögonblick då man blir vrålmätt och på sekunden går man från "mmmm" till "euuuch".

Annars har vi fixat jättemycket i lägenheten i dag. Nu börjar jag skymta skaplighet här. Detta kan bli riktigt mysigt och fint. Fortfarande är man inte helt i mål, men jag ser åtminstonde ljuset i tunneln. Hoppas bara det är solen och inte tåget.

Som den stora IKEA-älskare jag är, måste vi självfallet tillbaka igen imorgon för att stödja deras företag lite till, samt byta ena kuddfodralet där dragkedjan var förstörd. Jag blev så glad, så glad!

Urgh.

Näh, nu ska jag nog ta mitt chokladglassdissande arsle och röra mig till sängen. Trött som tusan.

Man slutar aldrig förvånas

www.under-tec.com/index.php


Man slutar aldrig förvånas

IKEA

Yeah, you guessed it! Idag ska vi åka till ikea. Jag längtar. Verkligen.

Det kommer bli hur kul som helst.

Jag och M. samt hälften av den resterande befolkningen i Stockholms län på ett och samma ställe. Mysigt!!

Alla fick lön i måndags, så alla är glada och pigga. Kommer bli världens folkfest! :D

I can't wait!!




IKEA