Pandora's Ask

Gårdagen var ganska så emotionell. Tror jag saknar min pojkvän ganska så himla mycket. Jag brukar ju gå till honom först när någonting händer. Han är alltid där för mig när jag behöver honom, men nu som han inte finns ens på kontinentet är det så jävla svårt. Jag måste handtera alla saker själv. Men det är ju nyttigt för mig att ta reda på att jag kanske gjort mig alldeles för beroende av en annan. Dessutom har jag väl nu klarat av att putta bort honom från mig. Tror nog han är lite leds på mig. Det känns iaf som han borde vara det.. :(

Jag får vara tacksam för en sak. Det finns tydligen ärliga människor kvar här i världen. I går var jag säker på att pengarna var borta för "alltid" så att säga. Men idag bestämde jag mig för att gå till banken i vilket fall som helst. Tänkte att jag iaf inte skulle förlora annat än lite tid på att se. Jag fattade inte min egen lättnad och tur då hon sa att någon visst hade lämnat pengarna. Jag fick tillbaka de samt ett visitkort från han som lämnat in de. Först gick jag till skolan med pengarna och betalade för den vansinnigt äckligt dyra rocken, och sedan gick jag tillbaka till Solna C. Där köpte jag en chokladask, slog in den och skrev ett tackkort till Orhan, promenerade bort till kämtvätten och frågade efter honom. Han fattade precis vem jag var på en gång då jag kom in dörren. Han berättade att han hade hittat pengarna och sedan stått kvar en stund för att se om någon kom tillbaka, men han gav upp efter ca 15minuter, gick in och lämnade de i banken för sedan att gå till jobbet. Men han var glad att jag fått tillbaka de.

Mitt förtroende till människan har blivit något återställd - önskar bara det fanns flera som Orhan.

Skickar med en puss och kram till min älskade som finns nere i värmen..Hoppast du verkligen njuter och har det hur skönt som helst!