Preliminär ångest...

Det känns som att jag kommer klättra på väggarna snart. Har inget lugnt alls. Nu har jag bara en dag kvar med pluggandet, och det är så vansinnigt mycket att jag inte vet vart jag ska börja. Ska jag satsa på att kunna något bra, eller att kunna lite om mer? Jag tror att jag kommer dö. Tänk om jag inte klarar mig? Med tanke på tekniken, är detta en stor möjlighet. Jag önskar att jag hade en tro om att jag kommer klara mig, eller i minsta fall fullkomligt sket i om jag klarade mig eller inte. Då hade jag åtminstonde varit lugn när jag gick in dit imorgon. Och när man är lugn, då brukar man kunna saker som man inte ens trodde att man kunde. Det är ganska illa egentligen. Jag vet inte vad jag ska ta mig till! Ska jag öva teknik? Ska jag plugga teknik teori? Ska jag plugga fler ortopediska tester? Ska jag läsa igenom rehabkompendierna? Ska jag öva lite till på kranialnerverna? Ska jag öva mer på Conwell's? Ska jag öva på Neurologiska balletten?
Det viktigaste är väl att jag inte får panik. Får jag panik får jag inget gjort alls. Shit, jag känner som om jag inte kan något alls! Helt förjävligt! Och när den psykiska stressen kommer, klarar jag inte sitta still. Även om jag då går ut och springer hjälper det inte. Jag är lika rastlös och stressad i kroppen sen när jag försöker sätta mig ner och plugga igen.

Det är så mycket jag skulle vela kunna, men nu är tiden ute...

Kommentarer
Postat av: Pigis

Heej gumman! Imorn gäller det :) Jag har gett upp pluggandet, går det vägen så går det...*håller tummar och tår*

2006-06-06 @ 18:26:40
Postat av: Mae-Kee

Det kommer gå jättebra! Jag tror på dig!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback