Dag 2

Idag har jag varit på njuravdelningen. Som de flesta av er vet, är det ju meningen att jag ska ha observationspraktik. Jag ska alltså gå med någon och se vad som händer helt enkelt.
Nährå, inte idag inte. Sjuksköterskan jag gick med var en riktig sköning. Utan att ens fråga mig om jag kände mig trygg eller hade gjort liknande förut, sa hon åt mig att mäta blodtryck, puls och temp på patienterna på våran grupp, samt hjälpa till med tvätt och att re sängar. Jahopp, har inte tagit ett blodtryck på ett halvår minst, men det var ju bara att hämta en blodtrycksmätare och stetoskop och sätta igång helt enkelt. Lite kul eftersom jag tycker om att kunna känna att jag bara kan få hoppa i saker utan att stampa någon på tårna, det är ändå så jag lär mig bäst, men här var det verkligen bara tacksamt om man vågade ta för sig lite. Man får faktiskt använda lite sund förnuft ibland. Samt att hjälpa till och underlätta där man kan när man ser att de runt en är överarbetade. Om en patient frågar efter en kopp kaffe med två sockerbitar, är det ju lätt för mig att hämta en mugg och göra detta så att sjuksköterskorna och undersköterskorna kan koncentrera sig om viktigare saker som inte jag kan åstakomma.

Jag gjorde verkligen bort mig hos första patienten jag var hos. Fast det var roligt ändå. Tycker jag. Haha.
Först och främst var jag tvungen att göra blodtrycksmätningen fyra gånger innan jag kände mig säker på resultatet. Sedan när jag frågade om jag kunde ta en temp och lägga sig på sidan (sjuksköterskan hade sagt åt mig att be honom lägga sig på sidan), sade han "jaha, det här var ju gammaldags!". Jag ignorerade honom och insisterade att han skulle lägga sig på sidan. Han gjorde som jag sa. Med tempen i ena handen och andra handen som lyfte upp ena skinkan, letade jag efter anus. Jag hittade inget anus. Det tog några sekunder innan jag fattade att snubben faktiskt inte har ett rumphål längre eftersom han är stomiopererad och har en "bajspåse" på magen. Då jag utbröt min förvåning sa han; "ja, som sagt; detta var gammaldags. De brukar placera den under min arm".
Jag var faktiskt tvungen att skratta ganska högt, inom mig givetvis.

Sedan har man kallats fittkärring och annat lustigt idag då jag och hon jag gick med skulle hjälpa att tvätta en äldre Härre. Han kallas för "Gammal (namn)", därför att han är så sur jämt. Detta uttrycket med gammal framför namnet betöd i äldre dagar att personen var "djävulsk". Han var verkligen hemsk! Fast man kan verkligen inte någonstans ta åt sig av sånt. Då skulle man ju inte må bra. Man kan ju inte ta honom allvarligt hellre. Klyps och bits och slår. Bitska mannen! Stackarn är ju bara gammal och senil. Samt att han har mycket ont. På slutet at livet så där. Inte konstigt att vissa som levt ett helt liv och bara varit snälla hela tiden (denna farbrorn hade tydligen det), plötsligt går över ibland till andra sidan när de väl inte mår bra längre.

Har ju lagt mig lite i assistentrollen idag faktiskt. De var så jäkla stressade att jag sprang omkring och gjorde vad jag kunde för att göra det lite lättare för de. Men jag har haft ganska kul idag. Jag gillar när jag får ta lite friheten att prova på grejer och inte känna att jag måste fråga om det är okej att jag gör så eller si. Dessutom kände jag att jag kunde fråga om allt, utan att någon fråga kändes fånig. Hur skulle jag kunna veta något som helst när jag inte varit där förut? Sjuksköterskan tyckte jag var mycket skön som sade saker rakt ut. Hon frågade imorse till frukosten om jag tyckte att äggen såg klara ut snart. Jag svarade att jag inte vet hur ägg ser ut när de är klara. Då var hon tvungen att skratta. "Helt rätt!"

Well well..Trodde jag skulle få ledigt på fredag, men fick idag veta av hon som har ansvarat för att fixa denna praktiken åt mig, tyckte jag skulle hitta någonstans att vara på fredag så att hon inte känner dåligt samvete när hon ska skriva under praktikpapprerna att jag varit där en hel vecka. Jag frågade avdelningsledaren på A2 och de ville jättegärna ha mig där. Trevfligt jue! :)
Så då kanske jag igen får möjligheten att kolla lite blodtryck. Nais! Dock hade det varit mycket nais att ha ledigt. Om jag inte hade sagt nåt eller frågat, hade hon säkert skrivit under på papprerna ändå. Men där har du mig. Alldeles för ärlig på vissa saker. 

Nu är det snart mat hos Mamma. Tack o lov. Jag hungrar snart ihjäl!


Imorgon är det cancermottagningen på grannstadens sjukhus som gäller. Hoppas det blir spännande.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback