Dagen efter
Det var skitskoj igår. Verkligen jätteroligt.
Jag lyckades uppnå målet med veckan vad gäller uppsatsen, och därmed beslöt jag mig för att fira lite.
Min bästis H. och jag cyklade iväg till en annan kompis H som hade besök av några kompisar från Oslo. Där satt vi i solen på deras terass och drack lite, snackade skit och skrattade massor. Sen gick vi iväg 100 steg till en annan kompis. Där satt vi på balkongen, drack ännu mer, snackade massor mer skit, och skrattade oerhört. Fantastiskt skoj hade vi faktiskt.
Då klockan var kvart i två skulle några ut på stan. Jag tog beslut om att jag var lite för full och lite för hungrig. H och jag skulle cykla hem, men stannade till på 7/11. Där skulle jag köpa mig en pizzabit. Jag blev fullständigt tagen av en kvinna i 40-50 års åldern. Hon fick ett skrattanfall och kunde inte sluta skratta. Orsaken till anfallet var att en kille i kön framför hade tänkt köpa en pizzameny till 52kronor. Hon skrattade helt enkelt åt honom därför att han hade tänkt pröjsa, för henne, så mycket pengar på ett stycke pizza och en cola. Själv kunde jag inte sluta skratta åt hennes skratt. Det var oerhört fantastiskt roligt. Det lät som en blandning av skratt och ett astmaanfall. Hennes röst var helt enkelt tvådelat. hon skrattade och samtidigt kom det en hög vinande ton. Ett visslande ljud helt enkelt. Tillsammans med hennes vika-sig-framåt-för-att-man-inte-längre-kan-stå-upp-skratt. Ganska fascinerande. Jag kunde inte heller sluta skratta till slut.
Sen fick jag min pizza och då blev jag upptagen med andra saker.
Jag lyckades vingla mig fram och hem på cykeln till slut. Det var ju en jävla tur att H. cyklade tillsammans med mig.
Annars är det nog ganska stor fara för att jag hade landat i ett dike någon stans och blivit där.
Jag lyckades uppnå målet med veckan vad gäller uppsatsen, och därmed beslöt jag mig för att fira lite.
Min bästis H. och jag cyklade iväg till en annan kompis H som hade besök av några kompisar från Oslo. Där satt vi i solen på deras terass och drack lite, snackade skit och skrattade massor. Sen gick vi iväg 100 steg till en annan kompis. Där satt vi på balkongen, drack ännu mer, snackade massor mer skit, och skrattade oerhört. Fantastiskt skoj hade vi faktiskt.
Då klockan var kvart i två skulle några ut på stan. Jag tog beslut om att jag var lite för full och lite för hungrig. H och jag skulle cykla hem, men stannade till på 7/11. Där skulle jag köpa mig en pizzabit. Jag blev fullständigt tagen av en kvinna i 40-50 års åldern. Hon fick ett skrattanfall och kunde inte sluta skratta. Orsaken till anfallet var att en kille i kön framför hade tänkt köpa en pizzameny till 52kronor. Hon skrattade helt enkelt åt honom därför att han hade tänkt pröjsa, för henne, så mycket pengar på ett stycke pizza och en cola. Själv kunde jag inte sluta skratta åt hennes skratt. Det var oerhört fantastiskt roligt. Det lät som en blandning av skratt och ett astmaanfall. Hennes röst var helt enkelt tvådelat. hon skrattade och samtidigt kom det en hög vinande ton. Ett visslande ljud helt enkelt. Tillsammans med hennes vika-sig-framåt-för-att-man-inte-längre-kan-stå-upp-skratt. Ganska fascinerande. Jag kunde inte heller sluta skratta till slut.
Sen fick jag min pizza och då blev jag upptagen med andra saker.
Jag lyckades vingla mig fram och hem på cykeln till slut. Det var ju en jävla tur att H. cyklade tillsammans med mig.
Annars är det nog ganska stor fara för att jag hade landat i ett dike någon stans och blivit där.
Kommentarer
Trackback