Monday blues
Nu är det måndag igen. Ångesten spänner till i bröstet
Allt man ska och måste göra. Man måste helt enkelt prestera.
Jag blir lugnare av att tänka på att jag har en hel vecka på Koster sen när dessa fem dagar äv över. Det lär jag behöva. Uppladdning innan dessa två månader med uppsatsskrivandet. Det skönaste är att vi inte kommer vara så många i år. Vi blir antagligen max fem under en dag eller två. Annars är vi bara 2-3. Skönt som fan. Då kan man slappna av, även fast det regnar.
Hörrni, nu kollar jag på footloose med Kevin Bacon. Tydligen den film som gjorde honom känd. Den här filmen är så härligt 80-tals "troubled, tormented youth". Huvudpersonen som ses av alla i samhället som problemfylld och som har ett dåligt inflytande på dem andra ungdomarna. Sen vet vi som ser filmen. Vi som kan se in i hans själv. Vi som vet hur han tänker. Vi vet. Han är bara en god kille som älskar att dansa. När han anklagas för saker han inte gjort, så blir han såklart upprörd. Han tar med sig en bira och en cigg ut till något lager. Han är arg. Han är smouldering. Han dricker två slurkar av sin bira, röker något häftigt på sin cigg innan han slänger dem båda dramatiskt åt sidan och börjar dansa. Vi vet att han är bäst och att vilken som helst tjej innerst inne hade kunna gett allt för att få vara med någon som honom.
Men sen är det ju bara en överspelad, löjlig 80-talsfilm. Ni vet vad jag menar.
Allt man ska och måste göra. Man måste helt enkelt prestera.
Jag blir lugnare av att tänka på att jag har en hel vecka på Koster sen när dessa fem dagar äv över. Det lär jag behöva. Uppladdning innan dessa två månader med uppsatsskrivandet. Det skönaste är att vi inte kommer vara så många i år. Vi blir antagligen max fem under en dag eller två. Annars är vi bara 2-3. Skönt som fan. Då kan man slappna av, även fast det regnar.
Hörrni, nu kollar jag på footloose med Kevin Bacon. Tydligen den film som gjorde honom känd. Den här filmen är så härligt 80-tals "troubled, tormented youth". Huvudpersonen som ses av alla i samhället som problemfylld och som har ett dåligt inflytande på dem andra ungdomarna. Sen vet vi som ser filmen. Vi som kan se in i hans själv. Vi som vet hur han tänker. Vi vet. Han är bara en god kille som älskar att dansa. När han anklagas för saker han inte gjort, så blir han såklart upprörd. Han tar med sig en bira och en cigg ut till något lager. Han är arg. Han är smouldering. Han dricker två slurkar av sin bira, röker något häftigt på sin cigg innan han slänger dem båda dramatiskt åt sidan och börjar dansa. Vi vet att han är bäst och att vilken som helst tjej innerst inne hade kunna gett allt för att få vara med någon som honom.
Men sen är det ju bara en överspelad, löjlig 80-talsfilm. Ni vet vad jag menar.
Kommentarer
Trackback