Tönt-faktor

Som vanligt ute på en härlig powerwalkig morgonprommis med Adam och Gry i örat. Jag kan inte hjälpa för det, men jag älskar att lyssna till radion medan jag går. Sällskap.

Idag blev jag dock medveten om att var enda jävel (och då menar jag VAR ENDA jävel) jag träffade på vägen (rätt många faktiskt då många andra också tycker om att vara ute i detta vädret) hade handsfree i örat. Jag kom på mig å tycka att det faktiskt ser fantastiskt jävla dumt ut. Waddafack liksom? Alla går omkring i sin egen jävla värld med två proppar i örat, en lång sladd som går ner i fickan, samt en mikrofon som man har fästat snyggt i närheten av munen så att man är klar för samtal inom ett ögonlock om någon skulle råka ringa. Vilka förbannade fåntrattar vi är! Det ser så förbaskat fjantigt ut. Lite som att man är "important" eller nåt.

Men när har jag egentligen brytt mig om vad som är töntigt? Inte alla dagar iaf. Och jag vill verkligen inte sluta lyssna till Gry och Adam. Jag tycker så himla mycket om Er. Ni är underbara. Det är kanske det alla andra går och lyssnar till också. Vad vet jag egentligen. Inte speciellt mycket. Inte alla dagar iaf.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback